Regn gav bilder
Ingenting är så dåligt att det inte också har något gott med sig, säger det gamla talesättet. Ibland stämmer det in. Jag tänker på de senaste dagarnas regnväder som gjort att jag kunnat sitta vid datorn och redigera de Urkult-bilder jag samlat på mig för att sedan skicka upp dem på min Flickr-sida. Hela 184 bilder blev det i katalogen ”Urkult 2016”. Ganska många timmars arbete för att välja och redigera dessa bilder kan jag lova.
På Urkults inofficiella Facebook-sida har flera andra fotografer laddat upp en mängd bilder, mera än tidigare år vill jag påstå.
Det regnade ett par gånger på Urkult men det var inga långvariga regn så egentligen är det inte mycket att klaga över. Annat är det idag när det formligen öst ned hela dagen.
Jag kom att tala med en man som delade en husvagn med två andra och han berättade att han varit på en Urkult-festival där det regnade från dag ett till sista dagen. Det kan vara tålamodsprövande och blött. Han sa att han först besökte festivalen sju år i rad, sedan stannade han hemma 7 år för att åter ta upp Urkultbesöken för tre år sedan. Jag talade med ett flertal personer som är riktiga veteraner med många år på Urkult. För mig var det fjärde året och fler lär det bli.
Bra var det att inte åka hem direkt på söndagsmorgonen utan istället ha hela söndagen på sig att i lugn och ro riva tältet och packa bilen. Fast det tog knappt en timme.
Efter att jag sett sista framträdandet med Maia Barouh natten till söndag så vidtog så småningom den avslutande polskedansen i Danslogen. Det är en helt inofficiell programpunkt där några spelmän står i mitten på golvet och spelar akustiskt medan folk dansar i lugn takt runt runt. Varv efter varv som aldrig tycks ta slut. Det är som om de varvar ned medan de vill ta ut det allra sista ur festivalen. Det är egentligen en ganska märklig föreställning.
Någon gång halv fyra på natten började de sjunga allsång som hördes ända till mitt tält. Jag hade då tyvärr gått och lagt mig men jag föreställa mig den mäktiga stämning det måste ha varit med så mycket spontanitet och gemenskap i sången. Nästa år skall jag stanna uppe ännu längre om jag så också måste dricka en kanna starkt kaffe för att hålla mig vaken och höra denna unisona och starka sång. Något att se fram emot. 5-6-tiden på morgonen brukar de sista lämna danslogen.
En av de spelmän som deltog i spelandet denna sista natt i danslogen var Jaron Freeman-Fox och en tjej ur hans band som bl.a. spelade dragspel. Jaron är kanadensare och spelade också på Kaustbyfestivalen ifjol. Det var där jag fick upp ögonen för honom och hans livliga musik. Hans band hade också spelat på Urkult-tåget från Stockholm som anlände på onsdagskvällen till Näsåker. Detta är det enda tåg med passagerare ombord som numera kommer till Näsåker en gång om året. Därför finns det ingen perrong utan lastpallar placeras ut så att folk kan kliva ned från tåget. Annars är det mest timmertåg som drar förbi.
Jaron och hans band var alltså mycket aktiva på årets festival med två egna spelningar förutom allt annat. Jag satt vid församlingshemmet på torsdag eftermiddag och när han kom gåendes förbi. Jag fick ögonkontakt med honom och gjorde samtidigt de rörelser som om jag spelade fiol. Han förstod vinken och kom fram till mig. Vi pratade en liten stund och jag berättade bl.a. att jag hört honom och hans band spela på Kaustbyfestivalen ifjol. Det är alltid roligt att kunna prata lite grann med de artister man råkar i vimlet. Så har det varit varje år jag varit där. Som jag skrivit tidigare, folk är lättpratade på Urkult.
Här en länk till mitt Urkult 2016 album på Flickr : https://www.flickr.com/photos/8114206@N07/albums/72157671514751811 Som ni säkert minns går bilderna att se i slid show och i helskärm genom att använda F11-tangent på tangentbordet.
Vill ni se de sista tappra i polskedansen så har jag gjort en video för två är sedan. Då var klockan ca. 05.30 på morgonen. Inte alla orkade hålla på så länge.
https://youtu.be/o_QSRr-wLR0
