Dagens och kommande värv
Ikväll klippte jag förhoppningsvis gräsmattan för sista gången denna säsong. Hittills har vi inte haft köldgrader men de kan komma när som helst. I skrivande stund visar utetermometern +2,9 C så det är inte stora marginaler. Vintern är på kommande men än har inte högvattnet sköljt trädrötterna tre gånger. Gamla tecken säger att vi skall ha tre högvattenstånd innan kung Bore visar sig i farstun. För mig personligen får jag ta detta med kung Bore bokstavligt.
Gräsklipparen får nog så småningom bytas mot snöskyffel och klyvyxan i vedlidret. Väder och natur ger de flesta år motion, undan kommer man inte. Däckbyte står också programmet.
Jaha, i skrivande stund så gick strömmen för andra gången inom en vecka. 🙁 Inte blir man glad. Tur att jag har reservkraftverket så att modemet kom igång igen. För inlägget vill ni väl läsa så fort som möjligt? 😉
Du kanske också gillar
8 kommentarer
MacLindhe
Vilken fin bild på blomman! Tur att du sparade den 🙂
PJN
Ja, den var som ett litet solöga mitt bland alla löv som dalat ned.
kicki
Höstfibbla ser det ut att vara. Den brukar jag inte gilla att se på sensommaren, då den förebådar hösten. Inte min favoritårstid.
PJN
Det är det nog, höstfibbla.
Hösten kan nog vara fin också även om jag föredrar vår och sommar.
annepauline
Jag hade plus 2 grader hos mig i morse och det var frostigt på vissa ställen. Hu. Jag har jobb att plocka in pelargoner och en jättestor änglatrumpet för vinterförvaring. Änglatrumpeten är över två meter hög så den bereder mig vissa bekymmer, inte minst med den plats den tar.
Underbart vackra bilder du lagt in. Jag riktigt känner höstskogsdofterna när jag ser på bilden längst ner.
PJN
Du har rätt, dags att förbereda inför hösten även om vi ännu inte har haft frost. Men det känns kallare och ikväll tror jag att blir eldning i spisen och imorgon kommer sotaren. Det gäller att ha ordning på skorstenen inför höstens och vinterns eldande.
Erik Forsling
Igår kändes det ”frostigt” i luften när jag spatserade till morgonbussen, kanske-dags-att-byta-jacka-känslan, men där fanns inga yttre fysiska tecken som bevis. Termometern hade jag inte tittat på. När jag senare snabbrondade mina skötebarn ventilationsaggregaten, efter en ”eldipp”, såg jag från en några våningar upp belägen utsiktspunkt, att just en av bilarna på parkeringen hade rejält frostigt tak. När jag sedan fortsatte utomhus, mot ett aggregat beläget i en kur på ett av yttertaken, såg jag till min häpnad att stora delar av taken var frostvita.
Idag när jag gick till bussen (jag passerar alltid parkeringen där min bil står) såg jag att bilens rutor var belagda med riktigt rejäl svårskrapad frost. Min termometer hade visat på strax under två minus – och lägg sedan höstfukten till detta! Det gladde mig att jag bara behövde låsa upp dörrarna för att ställa in en kasse plaståtervinning, inför senare transport, innan jag fortsatte mot busshållplatsen.
Under den spatserturen hann jag på håll se den lokala räddningstjänsten rycka ut med tre ihärdigt blåblinkande fordon – först en större tung brandbil, därefter kom strax en personbil – typ räddningsledaren – och slutligen en ambulans. ”Ja …”, tänkte jag, ”alltid går det åt helvete för någon, och här går man och kan inget göra – eller ens veta”. Senare, vid fikabordet, (varför alltid vid ett avslappnat fikabord?) kunde en morgonpigg filur bekräfta mina misstankar. Han hade redan varit ute på internetupplagan av UNT (Uppsala Nya Tidning). En olycka i Månkarbotrakten.
Väglaget, det väglaget. Jag vet inte hur det fungerar hos er, men här i riket verkar det som att den första kylan, och den första snön, alltid leder till en serie lika trista som onödiga olyckor och avåkningar. Nyhetens behag i form av förändrat väglag verkar ofta ignoreras, det gamla vanliga körbeteendet duger gott tycks man resonera. Och ofta har man nog inte heller ställt om den där mentala klockan. ”Jag lämnar nu återigen punkt A, för att anlända till punkt B X minuter senare. Det har jag ju vant mig vid”. Att man kanske snarare borde räkna med att anlända vid en senare bokstav i alfabetet tycks man inte inse.
Samma mentala klocka har även hos mig svårt att acceptera övergången mellan sommar- och vintertid, när det gäller min korta vandring till bussen. Det är inte samma sak nu, som när man senare på året glor ut genom fönstret en jättetidig morgon, och inser att en enorm mängd snö vräkt ner. Allt, … allt ifrån påklädningsritualen till strapatsen genom den igensnöade och ännu icke upptrampade gängse genvägen tar längre tid i anspråk. Ibland överraskas man av att snösvängen plogat upp en jättedriva framför grinden till genvägen – omvägen hinner man inte ta. Tiden tickar snabbt när man ibland vadar genom lårdjup driva, och hoppas att åtminstone någonstans har schaktbladet komprimerat snöhögen till hållbar fasthet. Tur att man har flexkonto!
Fördelen, och trösten, är väl att man kan hoppas på att även bussen är sen i rutten väderlek!
Men väglaget handlade det om. En snubbe i omklädningsrummet konkretiserade lakoniskt, efter sin färd genom stora rondellen utanför Tierp: ”Det var säsongens första sladd det”! Under dagen hörde jag även andra bekänna att de fått ”däcksläpp” på olika ställen under morgonen. Själv satt jag vid samma tid lugnt och halvsov på bussen i den arla gryningen – det har mörknat rejält ute nu, om man tar 5:50-bussen. Bilen nyttjade jag inte förrän på seneftermiddagen, och då fick jag sätta på kallfläkten i det soliga och klara vädret.
En annan kamrat på reparationsverkstaden bekräftade senare min analys av frosten på mina egna bilrutor, genom att beskriva sina egna. Muttrande förklarade han att det var en jävla tur ”att man har en massa olika isskrapor, den första jäveln bara slant iväg”.
Och alla dessa ord bara apropå att jag reflekterade över att ni ännu inte haft minusgrader och frost, trots er nordligare position i förhållande till min. Men ni kanske inte heller haft klart väder? Det påverkar ju …
PJN
Då har ni haft frost trots att ni befinner er så långt mera söderut! Själv bor jag i skärgården och det kan ha en värmande effekt på hösten vilket gör att denna färggranna årstid kommer något senare här. På våren är det tvärtom. Jag köpte förresten en ny termometer idag, av den gamla vanliga modellen, för att ha koll på temperaturen på båda sidorna av huset.
Hur man än gör så kan man överraskas av den första halkan, ofta på väg till jobbet. Ett alternativ är att köra extra försiktigt hela hösten men det kan också bli jobbigt om hösten är varm och fin, som denna höst. Själv brukar jag på nätet noga kolla den lokala vägsituationen innan jag åker till jobbet. Fint att nätet kan stå till tjänst med denna service.