Allehanda

Byljud

Dagens buskröjning gick bra utan attack av vare sig fästing eller geting. Det är ett getingfattigt år må jag säga. Det brukar alltid finnas minst ett par getingbon i toaletten och vedboden vid min sommarstuga men icke i år. Inte ens överhövan med mygg vill jag påstå.

Jag stod stilla en stund utomhus efter att den gamla amerikaklockan i stugan slog tio ikväll. Blickstilla stod jag och lyssnade på sommarljuden i kvällen. Grannens tupp var för en gångs skull tyst, kanske den gått till kojs i tid för att inte missa morgonens kukku-kee-kuu. Uppe med tuppen heter det ju.

Några svalor flög över hagen med försynta läten, inte alls det skrikande som möter mig varje dag jag visar näsan i uthuset.  Det hördes när Sister Jane låste ytterdörren och en mus kvittrade i dikeskanten bara en halvmeter från mig. En räv hördes gläfsa och ljudet från en fläkt hördes sakta från byn. Just då hördes ett väsande ljud västerifrån som stadigt ökade till styrkan av ett startande flygplan just som bilen passerade på den närbelägna landsvägen. Så högt kändes oväsendet från ljudmarodören efter all den tystnad som kvällen var fylld av. En tystnad med avlägsna ljud som poppar upp och försvinner. Byljud brukar jag kalla dem. En traktor startade och körde iväg någonstans men det hör till byn, det är något annat än det ursinniga crescendo bilarna lyckas förstöra sommarkvällen med.

Jag vände på klacken och gick in till mig just som några tranor gav upp ett skri borta i nordväst.

Klockan närmade sig tio, tid för tystnad

2 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »