Klass är kass

Mitt förra inlägg hade rubriken Klassresan men egentligen gillar jag inte ordet klass när det handlar om människor. Jag vet att klass har en central betydelse inom socialismen och marxismen. Men även som samhällsvetenskapligt begrepp. Ja, även inom den besuttna delen av befolkningen används ordet klass för att särskilja sig från allmogen. Jag är mera benägen att använda ordet socialgrupp.

Varför är jag avogt inställt till ordet klass i detta sammanhang? Jo, substantivet klass och verbet klassificera hör ihop och därmed att rangordna efter klass. Första klass, andra klass och tredje klass. Den sistnämnda av sämsta kvalité och värde. Medvetet eller omedvetet får vi människor en stämpel som bättre eller sämre med detta system. Tillhör du arbetarklassen har du sämst kvalité som person medan överklassen anser sig och anses vara förmer. De med bättre vetande och resurser, ja, rent av bildade. Tillhör du klass två eller medelklassen är du i alla fall inte sämst i hierarkin, något som är värt att försvara och vara stolt över och med dröm om att ta ett steg uppåt. För arbetarklassen eller proletariatet, som kanske fortfarande används inom yttersta vänstern, är ordet klass en samlande faktor, vi mot dom. Vi, de sämsta, skall minsann visa borgarna. Därför är ordet i högsta grad gångbart även hos denna grupp.

Jag har fått lära mig redan i folkskolan att alla vi människor har lika värde. Det undervisade lärare Nordman om redan i de första klasserna. Se där, där kom ordet igen men nu i omvänd rangordning. Vi har alla samma värde även om vi tillhör olika grupper i samhället. Sanningen är att vi kan tillhöra flera olika grupper beroende på kön, nationalitet, religion, sexuell läggning, yrke, roll i yrke och näringsliv, etnicitet, fysisk och psykisk förmåga samt inte minst språket. Därför, mina vänner, kan människor inte indelas enligt klasser därför att det finns bara en klass, människan! Den bästa!

Jag vet att jag helt säkert får mothugg från de som blivit skolade och fostrade till klassystemet. För dem är det något som alltid har funnits, något som en simpel bysbo inte skall ifrågasätta. Men det gör jag och därför räknar jag alla människor lika, hög som låg. Ja, beroende på vilken höjd de själva anser sig befinna sig på över havet. Vi skall inte glömma att vi alla står med fötterna på jorden tills den dag vi befinner oss under jorden. Ja, så till vida att vi inte gått upp i rök. Själv ligger jag på rygg och stirrar ut mot ett oändligt universum en februarikväll anno 2015.

vinterspår
Solen skiner både över onda och goda, brukade salig mor yttra. Här en gammal åkerväg som jag anser också är värd att bevara och hålla i skick. – Efter påpekande från Casa Antigua i byn så är detta gamla landsvägen genom byn. Avståndet mellan stenarna längre bort var nätt och jämt tillräckligt för att låta snöplogen passera. – Jo, det visste jag men glömde jag i skrivande stund. En väg med anor!

 

 

 

Annonser

2 thoughts on “Klass är kass”

  1. Förr brukade man prata om ”vintäveijin”, som var farbar med häst och släde. Känner till ett par sådana i närheten. Man använde dem när höet hämtades hem från ladorna och kanske också när man skulle till skogs. Det var ju vanligt att bönderna arbetade i egen skog om vintrarna.

    Gilla

    1. Jodå, vintervägar fanns och till de ändamål du nämner. Skulle virke köras över någon mosse med svag is gällde det att trampa upp en väg så att den blev farbara, ibland förstärkt med granris som trampades fast i underlaget.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s