En röst har tystnat och boktips: Flocken
Åter har en av Sveriges stora sångare och underhållare gått bort, Svante Thuresson. En underbar sångare som tillsammans med Gunnar Wiklund var de verkligt stora av manfolk inom svenskt musikliv på 1960-talet. Svante var kanske lite mera jazzig än Gunnar. Jag var ju bara liten gosse och nymornade yngling den tiden men jag minns flera av Svantes låtar. Den som jag gillade mest och än idag tycker är en riktig pärla är ”Leva mitt liv”. Så enkel och självklar. Lev och låt leva!
Sofia Jannok skrev tidigare idag på Facebook: ”Jag slogs av Svantes jordnära aura. Han var en legend som satt bredvid mig i kyrkbänken längst fram där vi alla artister satt och upplevde konserten medan vi turades om att ta micken. Lugn, trevlig, varm utstrålning, stolt utan att vara förmer. En sådan ödmjukhet i sin storhet som artist är slående. Och så rösten!” – En verkligt bra sammanfattning och hans röst känner man lätt igen. Hon hade äran att delta i musikevenemang där både hon och han, tillsammans med andra sjöng. – Och jo en låt till, ”Mulliga Maj”, så bra. Som jag ser det, en hyllning till den lite mulliga kvinnan!
Annars är jag lite purken på Facebook. Jag tycker att det mesta i mitt flöde är diverse grupper, sidor och reklam, när jag i stället vill läsa vad mina FB-vänner skriver. Jag upptäckte idag att jag inte sett skymten av flera vänner på länge även om det vid koll visade sig att de skrivit inlägg de senaste dagarna. Förmodligen är det dessa algoritmer som styr flödet på FB och det gillar jag inte. Jag tycker inte om att någon dator någonstans försöker klura ut vad jag gillar; jag vill ha tillgång till allt där jag själv kan välja och vraka. Annars blir det så att man inte kan se nya, spännande saker utan man kör på i samma spår. Nej, jag har inte bett om algoritm-styrt innehåll, jag vill kunna välja själv. Samtidigt tycker jag Facebook är en tillgång, speciellt när man tillsammans med andra delar ett intresse och kan hålla kontakten inom en grupp.
För tillfället läser jag tre böcker men de har jag alla tillfälligt lagt till sidan eftersom jag koncentrerar mig på en nykomling i bokfloran, nämligen ”Flocken” av Johan Anderberg. Så fort jag fick nys om boken beställde jag hem den som e-bok, jag gav mig inte ens tid att vänta på boken i pappersformat.
Den handlar till största delen om den strategi som Sverige valde i bekämpningen av coronaviruset. De flesta är väl vid det här laget innerligt trötta på allt vad corona, strategi och pandemi heter men denna bok är bra, mycket bra! Trots ett tråkigt ämne så skriver denna Anderberg briljant och medryckande, nästan som en thriller, om händelser och personer bakom Sveriges coronastrategi. Han är påläst och det finns mycket fakta men paketerat så att det inte blir tröttsamt att läsa. Tvärtom är boken lättläst och man får också en bild av hur personerna i händelsernas centrum är funtade och deras personliga relationer. En frontfigur är naturligtvis Anders Tegnell men även en annan potentat i sammanhanget, Johan Giesecke, finns med i persongalleriet tillsammans med många av världens främsta forskare och sakkunniga inom området. Man skulle inte tro det men den på sitt sätt är en spännande bok!
Jag har bara hunnit läsa halva boken och jag väntar med spänning på vilken slutsats Anderberg kommer fram till och varför, när man ställer frågan ”Var Sveriges strategi den rätta och rusade alla andra länder i panik mer eller mindre i galen tunna?” eller är det tvärtom. Det är inte så självklart som man kan tycka när man ser siffrorna på antalet avlidna i Sverige jämfört med Finland.
Min åsikt har hela tiden varit att mycket är osäkert och ingen skall peka finger och slå sig för bröstet att hurra vad bra vi är och ta Sverige som avskräckande exempel för att framhäva sin egen förträfflighet. Det är ingen tävling och än har vi inte sett slutet. – ”Flocken” är intressant och en bok jag rekommenderar till den som är minsta nyfiken på ämnet.
Någon bild av Svante Thuresson har jag inte så då får det i stället bli en bild av Sofia Jannok på Urkult 2017. Hon skrev ju så fint om honom
Svante Thuresson – Wikipedia
Därför gick Sverige sin egen väg – Recension i Västerbottens-Kuriren
6 kommentarer
annepauline
Den ena efter den andra av de artister man växte upp med, antingen det är sångare/sångerskor eller skådespelare/skådespelerskor, vandrar vidare till de sälla jaktmarkerna. Man blir påmind om sin egen dödlighet, ”snart är det min tur”, typ. Nu för tiden avlöser artisterna varandra i rasande fart. Idag röd i morgon död. Ja, inte död på riktigt då men död inom branschen.
Facebook har jag aldrig förstått mig på. Tydligen finns jag med där även om jag aldrig skriver någonting. Det är bara reklam, reklam och åter reklam. Nej usch och fy. Inte får jag eländet avslutat heller.
Jag blir intresserad av den här boken Flocken. Förmodligen går jag och klickar hem den, kan inte låta bli…
Sverige är i alla fall ett avskräckande exempel när det gäller dödsskjutningar. Tre killar i tjugoårs åldern gick åt den här veckan ganska nära mig. Det skrivs inte om alla i media. Det är ju inga nyheter längre, det hör till att ett par tre skjuts varje vecka. Man får passa sig för rikoschetter så fort man går ut. Spännande värre!
Per
Vi skall alla den vägen vandra förre eller senare. Förhoppningsvis senare. Vissa blir mera ihågkomna och med rätta som till exempel Thure Svantesson. Andra försvinner i det blå utan så mycket som rad medtecknad.
Artisterna har det svårt nu och igår hörde jag på Rapport att en dansarrangör funderade om det alls kommer att finnas några dansband kvar nästa sommar. Kanske några få? För denna sommar är nog rökt för dansbanden och den publiken.
Den som ger sig i leken får leken tåla men visst är det beklagligt att dessa gängkrig förekommer. Narkotikahandeln har förmodligen stor del i orsaken till situationen. För det finns konsumenter, om vi kallar dem så, och de håller i gång ruljangsen.
Du får flytta till Norrland, där är det betydligt lugnare förutom en och annan björn. Igår hade de visst en inne i ett villakvarter i Sundsvall. Fast den lufsade iväg snällt ändå.
Wesber
Den ena efter den andra som man växt upp med trillar av pinn, det känns faktiskt ganska sorgligt att man nu är så gammal så de artister man lyssnat på i ungdomsåren dör undan en efter en.
Facebook gick jag ur för många år sedan men inte var det lätt att bli av med dom, jag fick ta hjälp av sönerna och sen fick men absolut inte klicka på något på flera månader för då var man automatiskt med igen. Instagram är mycket lättare att avsluta när och om man vill det. Pandemin är jag så trött på så jag ids helt enkelt inte kommentera det, vi ska i alla fall få vår andra spruta 25 maj och det känns skönt, nu är det bara mellansonen som inte fått någon spruta än annars är vi snart fullvaccinerade alla i familjen. Hur går det med Fladanprojektet, blir det någon sjö mitt i byn snart. Undrar när Finland ska öppna upp för oss utvandrare att kunna invandra nån vecka i sommar, det ser mörkt ut. Tiden får utvisa det,hej.
Per
Jo, så är det, många artister har redan trillat av pinnen. Men Siw Malmqvist finns kvar! 🙂
Det borde inte vara svårt att ta bort FB, kollade faktiskt nu ikväll. Man kan välja att ha kvar Messenger om man vill.
Flada-projektet har paus nu men i augusti återkommer grävarna för att finputsa och göra det sista. Annars är det mesta klart vad gäller markarbetena men det finns ytterligare byggnationer som skall göras, till exempel någon bro, grillplats och liknande. Någon öppen sjö mitt i blir det inte utan mera som kanaler som slingrar sig runt och med vattenytor för sjöfåglar och vadare. Men visst ser det annorlunda ut redan nu med betydligt mera vatten än tidigare.
Jag tvivlar på att det blir någon öppning i sommar för resor mellan Finland och Sverige. Det beror mycket på hur situationen utvecklas i Sverige och just nu ser det inte bra ut och här är man sjukligt misstänksam mot allt vad svenska resenärer heter. Möjligen kan ett vaccinationspass rädda situationen och vi får hoppas att EU driver på detta men fick Finland bestämma skulle de stänga gränsen för alltid. Så verkar det när man läser kommentarer på sociala medier och hos vissa myndighetspersoner. En sorglig historia.
Som sagt, vi får hoppas på vaccinationspass!
Wesber
Thure Svantesson ? ? ?
Du menade väl Svante Turesson
Per
Haha… den är bra, så mycket jag skrattade åt denna felskrivning!
Kanske jag tänkte på Lyckliga Thure i Hagbard-serien?