En gång för länge sedan

Idag är det åtta år sedan jag startade denna blogg, då ganska anonym, idag har jag gått ut med namn och det hela. Och varför inte? Många bloggare har lämnat anonymiteten och för de flesta fungerar det fint. Det beror naturligtvis också på hur stor bloggen är och vad den handlar om. Min blogg är nog för det mesta ganska oförarglig.

Före det så hade jag en annan blogg på bloggen.fi men den är nedlagd sedan flera år tillbaka. Då drev jag bloggen Ein bysbo. Det startade i juli 2007. Tänk, snart 11 år sedan jag började blogga och fortfarande håller på. Tar det aldrig slut att skriva om, kanske någon funderar. Och jo visst, ibland är inspirationen helt borta och ibland känns huvudet tomt.

Märkligt nog så går det ändå bra, bara jag får de första raderna. Det bara rullar på och jag vet inte varifrån allt kommer. Ibland börjar jag skriva om en sak men i något skede vänder det och jag skriver om något helt annat.

Rubriken för inlägget tycker jag är viktig. Viktigt att den förmedlar någon av innehållet men många gånger slarvar jag med det och gör den ibland mångtydig och mystisk. Ibland händer det att jag skrivit ett inlägg men hittar inte någon rubrik vilket kan försena inlägget i timmar eller t.o.m. i dagar. Några gånger har jag kastat inlägget för att rubriken lyst med sin frånvaro i huvudet. För det mesta skriver jag inlägget först och sätter rubrik efteråt.

Bilder är också en väsentlig del av bloggen. Som en karamell på slutet. Egna bilder tycker jag att det skall vara, bara i undantagsfall så kan det bli andras bilder men då angiven källa och helst också tillåtelse.

Länkar till det som jag skriver om infogar jag ofta för att underlätta för läsaren att gå vidare och utforska mera utanför min blogg. Jag placerar länkarna sist i en egen avdelning därför att de inte skall störa i texten. Alla länkar och bilder öppnas dessutom i ett eget fönster eller flik. Det gör att min blogg inte försvinner från läsarens webbläsare utan hen kan gå tillbaka efter att ha kollat länkar och bilder. Ofta gör bloggare det enkla felet att deras länkar och bilder öppnas i samma fönster och vips är läsaren ute på helt andra grejor och glömmer bort deras blogg där det finns mera att begrunda.

Åtta år och fortfarand är min blogg ganska liten. T.ex. i dag så långt 128 visningar och 88 besökare. Småpotatis jämfört med de stora bloggarna. Liten men naggande god, kanske jag får trösta mig med. Ibland rusar siffrorna i höjden men för det mesta ligger besöksantalet kring dagens nivå. Det är jättesvårt att få många följare och läsare om man inte är känd, har stor bekantskapskrets/nätverk eller skriver nischat om en sak och då med kunskap och pondus. Skulle jag t.ex. skriva om trädgårdsodling eller segling och faktiskt ha något att komma med skulle säkert bloggen vara betydligt större.

Man jag travar på i gamla fotspår och skriver det som faller mig in, ibland lite halvtråkigt, andra gånger intressanta och spännande saker. Trivs kanske bäst med det och det är huvudsaken. Trist om man känner sig pressad att leverera något bra varje dag.

Jag tänkte som avslutning länka till några inlägg som blivit mest besökta på min blogg. Mest läst först. Varför vet jag inte men smaken är väl delad som baken. Kanske ni har något av mina inlägg som favorit eller som ni minns lite extra?


En dramatisk färd över Kvarken 

Tobbe Mårtensson

Ding dong klockan slår 

Mexikansk afton och Bolibompa-lekar 

Jungfruturen 

Den första bilden jag lade upp på denna blogg, 1 maj 2010. Ser ganska likt ut idag.

Från det ena till det andra, var finns detta torn i Österbotten?