Allehanda

Praktik och människokännedom

I saltgruvan dyker det ibland upp ungdomar (läs ynglingar), som vill ha praktik till sin yrkesutbildning. De studerar oftast sådant vi sysslar med i gruvan och vill förkovra sig ytterligare något innan de kastar mössan i luften och lämnar sitt lärosäte.

Just nu har vi en sådan adept som gör sin praktik och han har framgång redan nu. Han är intresserad, frågar när han inte vet, kan redan en hel del men vill lära sig mera, arbetsam och social. Jag tror säkert att han skulle bli anställd omgående om han sökte jobb hos oss men sommarjobb hade han ordnat redan tidigt på vintern så där gick vi bet. Han har fyllt rösträtt och lastbilskörkort har han redan, något han förtjänat loss själv. Nästa vinter skall han i armén skaffa sig körkort för långtradare. En ambitiös kille med andra ord.

Det får mig att tänka på hur olika vi människor är. Ibland träffar man på nya människor i gruvgångarna, det kan vara nyanställda eller praktikanter. Ganska omgående skaffar man sig ett första intrycka av personen ifråga som i de flesta fall visar sig hålla i långa loppet. Inom loppet av sekunder eller minuter har man bildat sig en uppfattning som förstärks eller förändras något vartefter man lär känna personen. Ofta hamnar personen i ett fack man har i hjärnkontoret sedan tidigare. Det kan vara blicken, sättet att gå, kroppsspråket, konversationen, rösten, sättet att ta sig an ett första jobb, nyfikenhet.

Liknande fenomen med bedömning av människor stöter man på som turist ute i världen när olika försäljare och inkastare antastar en på gatan. De vet redan att jag kommer från republiken och vilken typ jag är. Hur kan det komma sig? Vad lägger de märke till? När jag för något år sedan besökte Buenos Aires fanns där valutaväxlare på gatan som försökte fånga min uppmärksamhet. De visste att jag kom från Europa men prickade inte in rätt land trots upprepade försök. På närmare håll, t.ex. Kanarieöarna, vet de oftast från vilket land eller del av Europa man kommer. Jag är minst sagt fascinerad över fenomenet snabb människokännedom.

För att återgå till ämnet praktikanter så är det viktigt att de hamnar i lära hos rätt person. Vissa anställda kan, trots att de har hög yrkesskicklighet, inte ta hand om ungdomar som är ute på praktik. De är kanske mest intresserad av att jobba på i gamla banor och har inte tid och lust att ta sig an praktikanten. Det kan bli en tung och ointressant tid för en praktikant som inte får rätta arbetsuppgifter och möjlighet att prova på nya saker under sin praktik.

Själv gjorde jag ingen praktik utan den kom automatiskt när jag som 16-årig fick mitt första jobb. Det är ett nu utdött arbete i republiken skulle jag tro. I väveriet vävdes filtar på stora rullar som skulle samlas ihop, märkas meddels symaskin och föras till granskning. Det var inget roligt arbete och jag lärde mig aldrig att hantera symaskinen. Till det krävdes skicklighet och vana något som jag inte hann skaffa mig innan jag flyttades till ett annat arbete som var betydligt mera intressant och inom vilket jag också skaffade mig yrkesutbildning. Men det är en annan historia.

 

Då och nu. Bilar från från skilda epoker i vårsolen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »