Reflektioner

Ramieza Mahdi, min kandidat

Vi läser i dagens Vasabladet en artikel att röstningsprocenten förra riksdagsvalet för ungdomar (18-24 år) var så låg som 47%. En förklaring kan vara att ungdomar tycker att politik är tråkigt och att traditionell valreklam är ännu mera trög och fantasilös. Ungdomar vill kanske ha mera audiovisuellt material, via sociala medier och kändisskap?

När jag kollat det material jag fått hem i pappersformat och material på Internet kan jag bara hålla med. Visserligen goda intentioner men ack ofta så tråkigt utformat. Jag har tidigare tagit upp detta i ett inlägg.

Jag har förhandsröstat och valt en person som jag fick positiva vibbar av på Stormässan förra söndagen. Det visar hur viktigt det personliga samtalet är men också att hemsidan har ett budskap som är personligt och äkta.

Ramieza Mahdi (SFP) blev min kandidat och jag vill förklara varför. Hon ”haffade” mig när jag släntrade förbi SFP:s monter och vi fick en stunds givande konversation. Det som slog mig var hennes engagemang och sätt att uttrycka sig. Inga invecklade resonemang utan rakt på sak. Som person påminner hon mig mycket om min kusin Maj-Britt H, en varm och äkta människa.

När jag sedan kollade hennes hemsida och läste hennes Kärnfrågor klickade det direkt. På hemsidan fanns åsikter som jag i hög grad sympatiserar med: mänskliga rättigheter, asyl och flyktingpolitiken, integrationen, familjepolitik och klimatutmaning. Just så tycker jag också.

En fråga som ständigt dyker upp är den negativa befolkningsutvecklingen i Finland. Färre barn föds och allt fler går i pension. Vem skall arbeta och få samhället att fungera? En nog så viktig fråga, kanske den viktigaste! Finland har tagit emot ett ganska blygsamt antal flyktingar – här kan mera göras – men varför inte få dessa i arbete?

För detta krävs en fungerande integration. Idag är denna integration ganska enkelspårig. Det är bara flyktingen/invandraren som skall engagera sig. Lära sig språket, skaffa utbildning, arbeta och göra rätt för sig. Naturligtvis, men man har helt glömt bort att en fungerande integration fordrar också att flyktingen/invandraren accepteras och respekteras av majoritetsbefolkningen! Det hjälper inte hur mycket flyktingen/invandraren anstränger sig med språket, utbildning och att dra sitt strå till stacken om det ständigt blir kalla handen. Inte blir accepterad, ofta möter fördomar och utsätts för direkta angrepp som har sitt ursprung i rasism av olika grad.

Detta är frågor som Ramieza Mahdi tar upp men hon är också för jämställdhet mellan män och kvinnor, aktiv inom Svenska Kvinnoförbundet som hon är. Svenska språket är också viktigt för henne och något hon vill kämpa för i Finland.

Detta och en del annat diskuterade vi. Mitt intryck är att detta är en kvinna som har kapacitet även i andra frågor! Hon har definitivt visat sig vara aktiv i valkampanjen och hennes bild på lyktstolparna har dragit blickarna till sig. Jag har valt att ge henne en chans, och oberoende hur det går, en skjuts in i framtiden. Jag tror inte det är sista gången vi ser henne.

Har du ännu ingen kandidat eller är osäker, ta en titt på Ramieza Mahdi nummer 47!


Ramieza Mahdi – hennes hemsida

Fördomar i vårt samhälle – åsikter och debatt

Kandidat för Svenska Folkpartiet 

Evenemangskalender

Valet närmar sig, vem blir det? – Ett av mina tidigare inlägg i ämnet


Ramieza Mahdi

Valstugorna har bråda tider på torget i Vasa.

 

4 kommentarer

  • Erik Forsling

    Ett starkt inlägg som jag uppskattat mycket. Jag vet inte så mycket om valen i Finland. Men tror att jag träffade en äkta s.k. purfinne idag, på däckverkstaden. Eller så gjorde jag inte det. Men var han verkligen finskspråkig finne i mina ögon, den den sköne ynglingen som låtsades förstå vad jag sade, och svarade korthugget med stark brytning? Hans långe kamrat talade brytningsfri rikssvenska. Sinsemellan samtalade de på engelska. Det där med förtroende kan fluktuera. Men jag gillade de där två snubbarna.

    Ett minne rinner tillbaka. En gång när jag satt och hängde med min tidning och mina vykort på Brorsans i Tierp kom jag i samtal med en baltisk bilrekonditionerare. Alltid dessa bilgubbar. Lämna in din bil, och återfå den som ny. Låter som skit, men det är oftast sant. Faktiskt. Kanske var min sköne däckbytare av baltiskt ursprung. Ursprung spelar ingen roll för mig. Han lät bara så finsk, men det gör estländare också för en rikssvensk. Jag ber alla om ursäkt för den fördomen. Jag råkar bara vara uppvuxen i en bergslagskultur där finländare var ett självklart inslag i framodlandet av Sverige.

    Ingen reklam för bilar här, men ha det bra P.J. Min bil är en veritabel skrotbil och gossen med det odefinierade ursprunget skrattade åt rosten bak vänster bakhjul. Alltid gläder man någon. Senare gick jag till butiken för att erlägga. Någonting hände senare. Medmänsklighet. När jag skulle åka den sista biten för några inköp såg jag en hoprullad papperslapp som tack för mitt besök under handtaget på en femlitersdunk. Rullade ihop den igen och återplacerade den. Jag hade ju rensat skuffen för utrymme för däck. Så en femlitersdunk i mitt framsäte var inte speciell. Efter att genomtrött av dagen ha insett att nu är det bara hem som gäller, och att sitta, och att vila fötterna, vred jag om startnyckeln. Men innan dess plockade jag åter fram den hoprullade lappen igen. ”Tack för besöket”. En sådan där vanlig klyscha från en entreprenör. Men när jag rullade ihop arket igen, för att åter stoppa in det under handtaget såg jag att femlitern lyste grön genom plasten – inte något jag köpt, eller ens haft kännedom om. På mitt högra framsäte stod en gåva från däckbytarna. En dunk sommarspolvätska.

    Jag har dock all anledning att tro på din kandidat. Eller så är hon för tuff för att bli verklighet. Kanske. Sådant är ofta livet.

    • Per

      När jag läste inledningen av din kommentar slog mig genast tanken att denna yngling mycket väl kunde härstamma från Baltikum och då mera precist från Estland. Mycket riktigt, din spekulation stämmer väl överens med min lilla slående tanke något senare i kommentaren. Att de pratade sinsemellan engelska förstärker denna tanke. Finska och estniska har helt klart vissa likheter och skulle jag tro, ganska lätt att förstå varandra. Kanske som svenska och danska?

      Men så fint att du fick denna trevliga överraskning! Det är gesten som räknas, inte värdet på gåvan. Låt mig gissa att nästa gång du har anledning att besöka verkstad så ligger denna bra till?

      Vi håller tummarna för kandidaten och kanske någon fick upp ögonen för henne och tog sig en titt.

  • Erik Forsling

    Insåg idag att jag uppenbarligen följt med dåligt i finländsk politik den senaste tiden. Jag trodde att Sannfinländarna var mer eller mindre uträknade efter de senaste åren, och så går de och blir andra största parti. Jag måste ha befunnit mig i ett töcken den senaste tiden, för mina minnen om dem kretsar fr.a. kring inre stridigheter med personmotsättningar i centrum. Jag måtte ha sovit länge i min bubbla.

    • Per

      De kom starkt tillbaka efter splittringen och speciellt strax innan valet. Tyvärr finns den grogrund av missnöjde som de bygger sin politik på kvar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »