Upplevelser

På fotosafari i Norrland

Det var nära på att hela resan inte blivit av, jag fick nämligen ryggont på fredagskvällen när jag steg ur bilen efter att tillsammans med sister Jane, svåger och närmsta villagranne röjt vägen ut till villan, som tack och lov klarat sig. En stor björk hade rasat i backen men missade villan med tre meter. Men jobbet att röja väg var ansträngande. Så många träd som låg i backen! Tur att grannen var en baddare på att hantera sågen. Finsk sisu!

Det var också nära på att detta blogginlägg inte blivit av, jag somnade som en stock på sängen efter en kvällsbit i restaurangen och en uppiggande promenad i samhället. Hmm, hur det nu hänger ihop?

Jo, jag och Bettan är på fotosafari i fjällvärlden på andra sidan pölen. Vi äntrade färjan i Vasa i morse, och befinner oss i skrivande stund i Vilhelmina.

Så långt allt frid och fröjd, färgprakten är bedårande ju längre från kusten vi kommer. Det som jag hoppades på. Värre ser det ut att bli för morgondagen (måndag), regn och rusk utlovas hela dagen över Stekenjokk. Suck.

På färjan var det en mängd skyltar och förmaningar om covid-19. Den som inte förstått budskapet måste vara både blind och döv. Inte så mycket folk ombord så distansen var det inget problem med. Enligt mina högst ovetenskapliga iakttagelser var det 90% svenskösterbottningar av språket att döma. En hop långtradarchaufförer, några jägare, en barnfamilj (ett barn), två utlänningar av obestämbar sort, en snusköpare, några studerande, en hund, en tant, en herre med frodig och yvig frisyr (hade jag haft tionde delen hade jag varit glad) och så jag, fotografen. Förmodligen fanns det några till som jag missade medan jag tog några små tupplurar i baren där trubaduren lyste med sin frånvaro. Därför gick det att tupplura sittandes i stolen.

Inte mycket mera än så i detta inlägg. Jag får skriva mera när jag kommer hem. Jag tycker det är jobbigt att redigera bilder på min laptop med sin 15-tums skärm men här kommer några.

Vi inleder med en färggrann bild från vägen någonstans i trakten av Fredrika och Åsele.

”Sitt inte här” var det markerat här och var. Tydligheten om covid-19 på Wasaline var det inga tveksamheter om.  THL måste göra ett studiebesök och dokumentera.

Jag hade inte möjlighet att närmare stifta bekantskap med herremannen med frodig kalufs men siluetten var praktfull. Distansen höll han med råge.

Vackert på sina ställen. Jag vet inte om färgprakten kommer till sin rätt eftersom jag redigerar på lilla skärmen men jag gör ett försök. Hösten har i alla fall kommit till Norrland, det är då helt säkert. Några vindfällen såg jag däremot inte till så stormen var mycket skonsam mot mellersta Norrland.

I natt slafar jag här på Hotell Vilhelmina. Och jo, gaturallyt var i full gång med diverse åkdon på söndagskvällen. Denna farkost är av modernare slag. Jag undrar hur det ser ut en fredags- och lördagskväll. Jag får återkomma vid annat tillfälle.

 

2 kommentarer

  • Annepauline

    Fina höstbilder även från kungariket. Vilhelmina är en trevlig liten stad, jag har varit där några gånger. Nu får du allt passa dig så du inte blir satt i karantän när du kommer tillbaka till Vasa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *