Resebilder del 1
Jag blev utmanad på Facebook att visa tio bilder från mitt resande genom åren, en bild per dag, utan kommentarer och ytterligare utmana någon annan bland vännerna. Det är den typiska kedjebrevsgrejan som jag som fenomen inte är speciellt förtjust i och som jag oftast nobbar men att bläddra bland mina resebilder, som det finns massor av, och visa tio av dem tyckte jag lät roligt.
Det blir inte mycket resande ännu på långa tider, kanske ett år (?), så då får jag nöja mig med bilder och reseminnen. Därför tänkte jag visa samma bilder här på bloggen i två olika inlägg så att också ni, kära läsare som inte är med på min Facebook, också får se dem plus att ni får lite text och förklaring till bilderna som bonus.
Det är inte helt lätt att hitta resebilderna bland alla de över 100 000 bilder som jag samlat på mig men till min hjälp har jag Lightroom där jag hittills lyckats tagga ungefär hälften. Även mitt molnprogram Kiliaro är till stor hjälp.
Vi tittar på bilderna!
Sacre Couer – den kända kyrkan på kullen i Montmartre i Paris. Min enda resa jag gjort till Paris. Jag vill minnas att det var fint väder och varmt. Eiffeltornet besöktes och ett flertal andra berömda turistställen. Jag skulle gärna återvända hit, inte jaga så mycket turistfällor utan mera ströva omkring på måfå med min kamera.
Inlägg från resan finns att hitta i ”Mina inlägg månadsvis” i högra spalten för den som vill fördjupa sig i den resan. 31 maj 2011 till 3 juni 2011.
Detta är i Wicklow-bergen söder om Dublin på Irland och klostret Glendalough.
Besöket gjordes i juli 2009 och finns inte med inlägg på denna blogg. Jag har för mig att jag skrev i resedagbok på nätet den tiden men det är inget jag har kvar. Tyvärr. Jag skall säga att det är mycket jobb att leta reda på uppgifter om mina resor. En hel kväll går åt!
Detta är en resa av relativt ny årgång, 6–14 maj 2018, längs Algarvekusten i södra Portugal. Min första charterresa på mycket länge. Jag tror det var min tredje charter totalt jag gjorde och då tillsammans med sister Jane och svåger från den lyckliga staden. En fin vecka där. Detta är klippformationer vid kusten strax väster om Lagos. Ett ganska vilt men vackert område.
Åh, New York och Times Square. Vilket myller av folk och vilken puls! Rena storstan. En av mina bästa resor med tanke på hur mycket jag upplevde. Först en sväng via Toronto och Niagara Falls och sedan New York och firandet av 4th July. Varmt och svettigt vill jag minnas. 5 – 12 juli 2010. Resan började egentligen 29 juni för den som vill fiska lite bland ett flertal inlägg på denna blogg.
Idag när Trumpen försvunnit från presidentposten skulle jag åter gott kunna tänka mig att besöka USA och då kanske främst New Orleans i Louisiana. Men det finns så mycket att se i Nordamerika så det skulle ta åratal att genomföra. Tänk en roadtrip från östkusten till västkusten! Eller vildmarken långt uppe norra Canada.
Och till sist en bild från min Lofoten-resa 13 – 20 september 2017, strax efter att jag gick i pension. Andenes stad längst norrut på Lofoten. En riktigt fin resa. Visserligen rätt regnigt vissa dagar men dramatiken och skönheten i landskapet gick inte att ta miste på. Ett ställe jag gärna åter skulle besöka. Ja, fast hela Norge. Skulle det bli rimliga resevillkor inom Norden till sommaren/hösten så kanske jag skulle våga mig till Nordkap? Nu är i princip allt resande i det närmaste omöjligt. Stängda gränser i praktiken. De fick som de ville, gränsstängarna.
Vilken eller vilka var din bästa resa/resor så här när du tittar i backspegeln? Nära eller fjärran. Och vart skulle du vilja resa när allt detta elände är slut?
4 kommentarer
Wesber
Vilka fina foton du tagit på din resor, du är en väldigt berest man. Jag har inte rest så mycket, det har blivit Italien , Grekland, Lettland, Estland , Polen, Norge. En fin resa som syrran och jag gjorde var den till Polen, alla undrade vad vi skulle dit å göra där det var så skitit ( sa tyckarna) men det var underbart där i maj. Kurorten Sopot är en plats som jag gärna vill besöka igen , åkte förbi där Lech Walesa Polens fd president bodde också. Riga och Tallin är också underbara städer att ströva runt i det är så vackra byggnader där särskilt i Riga men man fick hålla i plånboken för tjyverier.
Annars nöjer jag mig bara jag får tillbringa lite tid på Lilla holmens badplats i Mariehamn med påfåglar och allt annat vackert där, att sedan få gå till det ljuvliga cafeet mitt i stan med den fina trädgården det slår alla utlandsresor. Rom och bergsstaden Tivoli vill jag ocks utforska mer. Vi hade planerat en resa till Skottland när coronan kom men det fick skrinläggas. Nu har jag tappat lusten lite att resa men jag vill till Åland i sommar, jag ääääälskar Åland att bara få gå där och strosa runt med syrran och ta bussen ut till Käringsund och fläka ut sig på klipporna det slår det mesta. Delar av Saltkråkan spelades in där sägs det men jag vet inte om det är sant.
Per
Det är ju en hel del resande, flera ställen som jag inte besökt. Baltikum är ju nära men jag har bara besökt Tallinn hittills. Grekland stå högt på min reselista och kommer nog att bli ett av de första resmålen utrikes när pandemin släpper. Och tänk, jag har inte en enda gång besökt Åland. Borde absolut upplevas.
Egentligen har inte jag rest så förskräckligt mycket. Många reser betydligt mera och då ofta på sol- och badresor något som inte är mina största resmål. Jag kan inte tänka mig att ligga på stranden någon längre stund, kanske inte alls. Mest saknar jag att kunna åka över till Umeå på en spontanresa eller för att uppleva musik och annat intressant.
annepauline
Det var fina bilder! Jag har varit vid Glendalough. Märkligt ställe. Irland är överhuvudtaget väldigt vackert och intressant och Dublin livsfarligt med vänstertrafiken. Lofoten har jag också besökt. När jag var på just den här platsen var det tjock dimma så man såg ingenting. Jag tycker dock att Island är svårslaget men jag har inte rest så mycket så det finns säkert mängder av ”svårslagna” ställen jag inte sett. Grejen är min flygrädsla, jag håller ju på att kola vippen av nervositet inför varje resa jag gör. Jösses så glad jag är när jag åkt ut till Arlanda för att vinka av någon som ska flyga iväg och jag själv slipper resa utan bara får vända hem igen. Puh!
Per
Glendalough är som en kuliss till en film från medeltiden. Fast på riktigt. Island betecknar jag nog som lite exotiskt även om det är ett nordiskt land med tanke på naturen, klimatet och att det är långt bort i Atlanten. Ack ja, det finns så många ställen att ett liv räcker inte till.
Flygrädsla kan nog nagga resglädjen lite grann i kanten, kan jag tro. Den stunden eller timmarna som är början eller slutet på en resa. När jag reste Helsingfors – Toronto satt en kvinna bredvid mig som uppenbart var flygrädd.