Alla ljuden i natten
Så dåligt jag sov senaste natt! Emellanåt halvslummer, ibland vaken. Jag vet inte varför. Jag kom i säng först närmare halv ett men det brukar inte ha stor betydelse, jag somnar ändå, och jag hade ingen lång tupplur på dagen, bara 20 minuter. Inte låg jag heller och ältade problem och svårigheter. Jag kunde inte bara sova utan i stället låg jag och lyssnade till alla möjliga ljud som min stuga har för sig på natten. Knäppningar, burr, susningar, varmvattenberedaren som smäller. Inte högt annars men senaste natt lade jag märke till alla ljud. Dock inga möss, tack och lov!
Ändå var jag ganska pigg kvart i sex när telefonen började spela sin låt. Helt problemfritt gick det ändå inte, jag välte påsen med te rakt ned i diskhon. När jag sedan läste Vasabladet hittade jag en artikel om sömnsvårigheter kopplade till pandemin. Ändrade levnadsvanor på grund av distansarbete och allmän oro över pandemin angavs som orsaker. Även de som drabbats av själva covid-19 kan efteråt få sömnstörningar. Inget som berör mig direkt. Jag känner fortfarande bara en enda som haft covid-19 och det var som en tre-dagars-influensa.
Jag hade inga funderingar om pandemin i den nattliga timman utan jag bara låg och vred och vände mig. Inte blev det bättre av att min säng har börjat föra oväsen när jag rör mig lite mera. Ett slags tjut som om någon trampar den på tårna. Jag vet inte vad den fattas.
Sover gör jag annars när jag känner mig trött. Då kan jag ta mig en rejäl tupplur eller så blir det ganska sent jag uppsöker bingen för natten. Det sägs att man bör sova 8 timmar men det är sällan jag får så lång sömn. Ofta är det 5–6 timmar plus någon tupplur. Jag kan säga att jag är både kvälls- och morgonmänniska. Och jag har inte en enda gång i livet ätit sömntabletter.
Det jag inte förstår är att folk kan sova långt in på förmiddagen. Speciellt ungdomar har den olaten. Det måste bli en chock för dem när de skall in och göra lumpen. Upp och hoppa, inget snusande där på morgonkvisten. Jag kör inte heller med snooze i telefonen utan när telefonen ljuder 05.45 är jag som en fjäder – foten ned och huvudet upp – och är jag på riktigt bra humör kan jag tralla till melodin. Ok, det kan hända att jag ibland sover lite längre men det är inte ofta.
Sov du gott senaste natt eller slösade du dyrbara sömntimmar på att fundera på pandemin eller annat som rullade runt i huvudet? Är du också en tupplurare?
Ingen vår utan bakslag. Igår såg det så ut och idag har vi också fått påhälsning av flingor. Men det är vår och för det mesta smälter snön bort innan kvällen.
Många finlandssvenskar verkar inte veta vad fenomenet kallas utan använder finska ordet takatalvi, ”bakvinter eller eftervinter” om jag inte översätter helt fel. Vissa säger också att takatalvi låter bättre. Mån de? Bakslag är ordet på svenska eftersom det är ett bakslag för våren även om det oftast är väldigt kortvarigt. Ett vanligt ordstäv är att nysnön i april äter upp gammsnön för att hjälpa våren på traven. Här använder jag norrländska gammsnön eftersom jag tycker det låter bättre än gammalsnön. ”Nysnön et opp gammsnön”. Alla har vi våra favorituttryck.
”Nysnön he bort gammsnön” – Bloggen Bälinge Ryttarförening.
Vad kallar du det när våren tar en paus medan nysnön singlar ned i april?
10 kommentarer
Wesber
Jag sover väldigt dåligt vissa nätter, somnar in ganska fort men vaknar 02:00 och är klarvaken. sen somnar jag om och sover till 10:00. Värst var det när jag skulle upp och jobba till 06:45, då var jag som en död sill hela dagen nu spelar det ingen roll som pensionär om nattsömnen blir förstörd lite då och då. Men när jag har såna nätter då drömmer jag oftast hemska mardrömmar på morgonsidan, blodtrycksmedicinens fel säger förståsigpåarna.
Vårin kåm åv se, vi fikk i bakslag säger jag oftast när det kommer snö i april. Ikväll väntas snöblandat regn här. Själv har jag suttit och läst Majken Öst – Söderlunds senaste bok ” Ett nytt namn”. Den var så intressant så jag kunde inte sluta läsa utan läste halva boken i ett kör. Mycket känner jag igen mig i där men inte allt. Hon fick inget lätt liv i Stockholm mitt har nog gått lite mera på räls och inte varit så besvärligt. Jag rekommenderar båda hennes böcker, en intressant berättelse on livet i Österbotten, Hejs Svejs.
Per
I artikeln framkom att de som drabbats av sömnproblem i samband med långtidscovid också kan ha ”fruktansvärda” mardrömmar. Kanske du har en släng av den varianten? Man kan undra hur fruktansvärda?
Ja, visst heter det bakslag med olika varianter.
Det var visst hon som du nämnde tidigare också, Majken. Det låter onekligen intressant. Jag börjar annars ikväll läsa en annan bok du rekommenderat, nämligen Björn Skifs ”Mitt liv som scengångare”. Han är ju en av de riktigt stora svenska artisterna. Skall bli intressant att se vad ha fått va med om.
En passlig låt inför sommmaren!
https://youtu.be/7IHjriOnhz0
Anki
E vaar jo sagt ”takatalvi” jär å men bakslag hadd ja aldri höört förr. Hoppas e snart e såmar så man får far å sim ti gambäahlnes 😁
Per
För min del är takatalvi lika främmade som bakslag tydligen är för dig. Det är först de senaste tio åren som jag hört den finska benämningen.
E
Ingen makt i världen skulle få mig att stiga upp 5.45 ifall jag inte har en tid att passa! Efter pensioneringen tog det mig bara en vecka att falla in i de sömnrutiner som passar för mig, en utpräglad kvällsmänniska. Jag lägger mig i stort sätt aldrig före 12-tiden och sedan ska jag ännu läsa en stund, dvs tills ögonen faller igen av sig själva. Men eftersom jag kräver minst 7 timmars sömn stiger jag vanligen upp 8-tiden. För säkerhets skull har jag klockan inställd på ringning 8.30 för längre än så vill jag inte sova. För det mesta vaknar jag nog före ringsingnalen. Tupplurar på dagen vågar jag mig inte på! Om jag råkar somna på dan så kan det lätt försvinna 2-3 timmar och då är hela rutinen åt skogen!
Vanligtvis sover jag utan avbrott, men då och då drabbas jag av s.k. orosdrömmar och då är drömmarna variationer på två teman: 1. Jag är vilse i en storstad i ett land där jag inte förstår språket, har tappat mina pengar, mitt pass och min telefon och inte hittar tillbaka till mitt hotell. Gatorna/husen förändrar sig vartefter jag går förbi och scenerna blir allt mer kaotiska…tills jag vaknar. 2. Jag bor i ett hus, vanligtvis på landet, med ett varierande antal barn, släktingar, bekanta och jag skall på något sätt föda, klä och husera alla dessa personer med tomma skåp och utan hjälp. Rummen i huset tycks byta plats på något märkligt sätt. I något skede tappar jag bort ett eller flera barn, alternativt åldringar. Jag vaknar i panik.
Till båda drömvarianterna finns säkert förklaringar i mitt förflutna. Det ids vi inte gå in på! 🙂
Angående den tjutande sängen. Har du kollat om benen/stommen sitter löst? Kan löna sig att dra åt skruvarna lite då och då, även sängens.
Och jag säger definitivt takatalvi. Jag vet att jag borde använda något motsvarande ord på svenska, men något sådant ord finns ju inte. Takatalvi ”låter” inte bättre, men det är kort och koncist och alla vet genast vad du syftar på. Alla i Finland åtminstone. Bakslag…nja, men då behövs ju en längre förklaring hur som helst, eftersom bakslag finns av många slag och det ju inte framgår att det gäller just våren. Vårbakslag? Nå nä. Bakslag för våren är nog korrekt, men det känns otympligt. Säkert bara en ovana att använda det finska uttrycket!
Per
Detta med att stiga upp 0545 är en vanesak, precis som mycket annat. Att det blir 0545 beror på att många som skall till jobbet har ställt sin klocka på 06 men då är jag redan uppe, i full gång och häller upp min första mugg te. 🙂 Sedan har det också, speciellt på vintern, att göra med min radiohobby som utövas bäst när det är mörkt ute.
Nåja, klockan 8 är också en kristlig tid att stig upp om man inte har en tid att passa. Du kan ju testa att ta en tupplur med larm inställt. Redan en kvart kan göra underverk! Men, är det inget du är van vid så kanske lika bra att låta bli.
Just detta med att gå vilse är vanligt i många återkommande drömmar. Sällan jag minns mina drömmar men mina drömmar handlar ofta om att inte hinna till ett visst klockslag, t.ex. på en resa.
Benen på min säng sitter fast men tjutandet kan ha att göra med den mekanism i sängen som gör att man kan höja och sänka den med fjärrkontroll. Ju fler finesser, desto flera problem.
Jag säger ofta: jaha, nu har våren fått ett bakslag. Det blir en hel mening, ett konstaterande. Detta med bakslag eller takatalvi är nog som med plättar och pannkakor. Något man är van vid. Eftersom jag sällan har att göra med finsktalande och inte heller ser finsk tv så kommer jag inte i kontakt med dylika uttryck.
annepauline
Takatalvi är ett bra och förklarande ord. I finskan finns en hel del såna ”bra” ord. Här säger man allmänt bakslag eller som nu aprilväder. Bakvinter låter helt fel. I måndags var det verkligen takatalvi här. Snöstorm hela dagen. Det snöade i morse också och en iskall vind pinar på precis varje dag.
Sömnen har jag inga större problem med, somnar över en bok och går upp vid halv sju. Väckarklocka har jag aldrig använt mig av. Jo, någon gång i min ungdoms dagar ställde jag en väckarklocka men jag vaknade alltid innan den gick i gång och så har det varit allt sedan dess. Så aldrig väckarklocka och jag har försovit mig kanske två, tre gånger på alla år och då högst en halvtmmes försovning så i tid till jobbet har jag hunnit fast jag kanske blivit utan morgonkaffe. Det kan förstås förstöra vilken dag som helst!
Men visst kan det hända att jag vaknar mitt i natten och börjar grubbla och älta grejer. På natten blir vilken liten grej som helst stor. Det är inte roligt att ligga och vrida och vända sig. Usch. det är verkligen synd om alla som har såna problem med sömnen hela tiden och det är tydligen väldigt vanligt. Jag har haft problem med värk i ett knä av och till på nätterna men hör och häpna, sedan jag började ta långa promenader precis varenda dag har värken försvunnit. I början värkte det värre någon vecka och sen mitt i allt ingen värk alls.
Boken som Wesber tipsar om ska jag köpa. Tack för tipset!
Per
Bakvinter låter fel, det håller jag med om. Vårvinter finns men det är en annan sak. Vi kan väl redan nu säga att vårvintern är förbi och nu är det vår, låt vara att det än kan komma någon snöflinga.
Somna över en bok gör jag ofta, ett säkert sömnpiller. Jag läser bäst och mest när jag gör det i god tid innan det är läggdags. Det var inte mycket försovningar! Inte för att jag själv är så mycket sämre, jag brukar vakna i tid, trots mina drömmar där det kan vara annorlunda: att jag inte hinner i tid.
Egentligen märkligt med väckarklocka och andra larm. Vissa behöver flera olika sorters larm för att vakna. Jag hade en bekant som var så svårväckt att hon, förutom klockradio, också hade ställt en plåtbricka med stor väckarklocka och några teskedar liggandes på brickan i en garderob. Ett väldigt skrammel innan hon lyckades tysta klockan i garderoben. Då var hon oftast vaken.
Se där vad daglig promenad gör! Bra för både kropp och knopp. Själv är jag också oftast ute på en prommis varje dag förutom motion jag får av annat arbete, t.ex. vedarbete. Jag upptäckte i påskhelgen här i närheten två omkullblåsta björkar som jag skall såga upp och klyva. Där blir det en del motion
Wesber
Det finns två böcker skrivna av Majken Öst- Söderlund. Den första ” Det enda som bär” berättar om uppväxten i en by utanför Bennäs och den andra ” Ett nytt namn ” berättar om pappan som gifte om sig strax efter mammans död när hon var 9 år och senare om hennes flytt till Stockholm med allt vad det förde med sig. Tänk att så fort jag läste första boken så mindes jag när vi var dit och hälsade på strax efter mammans bortgång. Jag såg klart och tydligt hur jag satt i köket och en liten flicka i 9 års åldern kom ner från övervåningen och stannade upp i halva trappan för att kolla vem det var som var där, hon hade även en bror som hette Andreas och som jag var lite småkär i på avstånd. Konstigt vilken flashback man får av att läsa en bok. På fredag kommer det ett bakslag här, hoppas inte snön vräker ner, får hellre komma som regn. Nu ska jag slappa och titta på Expedition Robinson från Seskarö och se om någon frusit ihjäl ännu,
Per
Så bra att du tipsar om börcker. Just nu läser jag en sådan bok, Mitt liv som scengångare av Björn Skifs och den är så bra som du beskrev! 🙂