Allehanda

Språkinformation från Finland

Så här i väntan på Sommarvärdarna och deras prat så finns det annat att förnöja sig med. Till exempel   kan man lyssna på ”Språkinformation från Finland” som sänds på Finska SR. Uppriktigt sagt vet jag inte vilken kanal programserien sänds på men den finns på Sveriges Radio och deras hemsida. ”Mark Levengood, Johanna Koljonen och Thomas Lundin lär dig allt som är värt att veta om det finska språket” står det på hemsidan och jo visst, där står också att det är ett program från2011-2012. Gott så.

Programmen är korta, under tio minuter, och handlar i första hand om språkliga och kulturella skillnader mellan Finland och Sverige. Ganska roliga program och vad annat är att vänta med denna trio. Speciellt bra passar Marks Levengoods mjuka framtoning och fyndiga formuleringskonst till detta program.

I avsnittet som heter ”Finlandismer” med Johanna Koljonen tar hon upp ett ord som hon tillskriver vanligt språkbruk i Finland, nämligen ordet ”muka”. Här måste jag dock säga att jag aldrig hört det ordet tidigare och absolut inget vi använder i Österbotten. Och inte får jag heller något grepp om ordet trots att hon tar med flera olika meningar som exempel. Vad betyder egentligen muka?

Jag har inte hunnit lyssna alla program ännu men några hann jag med under senaste gräsklippningen. Så vill ni ha lite sommarnöje i lurarna vid gräsklippningen eller i hängmattan så kan jag varmt rekommendera denna serie på SR!

Ikväll regn och stormen Vieno. God Natt!

Syrén

Vad passar bättre i juni månad än blommande syrén?


Språkinformation från Finland – Sveriges Radio

4 kommentarer

  • annepauline

    Ordet ”muka” hörde jag användas på 60- 70-talet av ungdomar som bodde i staden, alltså Vasa. Jag kan knappast tro att ordet används idag. Vad betyder det? Ja, säg det. Ett nonsensord som de lade in både här och där och som inte betydde nånting. Ett slags förstärkningsord, kanske. Jag vet ju i vilka sammanhang ordet anvädes men kan inte se att det hade någon betydelse alls. Ungefär som ungdomar sa på 90-talet: ” Sen åkte vi hem ba, och de kom efter ba, och då blev det värsta festen ba”. Nu användes inte muka på samma sätt som ba men typen av ord är densamma. Med andra ord helt meningslöst.

    • Per

      Det kom flera kommentarer på FB och vissa använder det men ordet är inte så vanligt i Österbotten utan mera i södra Finland. Ja, inte förstår jag riktigt hur det skall användas men någon på FB föreslog ””du menar väl ändå inte att” eller ” ”kantänka”. Ja, inte vet jag. Verkar mest vara ett stadsord.

      Detta med ba har jag inte heller på klart men är väl även det ett utfyllnadsord.
      Vissa kan ha ordet ”va” som avslutning på nästan allt vad som sägs. En ovana.

  • E

    Tack för tipset! Jag tog mig tid att lyssna igenom hela serien (medan jag städade upp i köket samt målade tånaglarna) och fick mig många goda skratt. Som du sa var nog Levengoods inslag bäst, han har en underfundig humor även om jag inte precis känner mig hemma i hans finlandssvenska miljö i Helsingfors. Det goda med Levengood är också att han inte är rädd att tala finska, fast han egentligen är ganska skral på det.
    Kul också att han fick helt oväntade svenskar att prata/sjunga på finska. Vem visste t.ex. att Björn Kjellman gillade finska eurovisor? 🙂 Lillbabs finska var ganska obegriplig, men hon försökte ju i alla fall!

    ”Muka” kände jag dock till och visste ungefär betydelsen, fast själv skulle jag aldrig använda det. Har inte hört det användas i Österbotten och undrar om det ens är vanligt i Nyland nuförtiden. Jag ska fråga min nyländska svärdotter vid tillfälle.

    • Per

      Jo, det är en rolig serie och lagom långa program men kanske lite för korta när jag klipper gräsmattan och lyssnar i mobilen. Jag blir tvungen att stanna gräsklipparen när jag skall starta nytt avsnitt. Jag har några avsnitt kvar till på fredag när jag klipper nästa gång.

      Muka, ett intressant ord för de som känner till det, verkar det som. Kanske mera vanligt tidigare men kan hända att det inte är det mest använda ordet nu fört tiden. Språket lever ju hela tiden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Translate blog »