Trollforsen och Kvikkjokk

Efter en natt på Hotell Laponia i Arvidsjaur styrde jag kosan mot Trollforsen en bit norr om Moskosel och sedan västerut. Jag hade på förhand i telefonen letat upp de platser jag skulle besöka men ibland vill det sig inte riktigt. Det visade sig att det finns två Trollforsen i närheten och jag valde den i Lappvallen (där fanns minsann ingen fors alls, bara skog) och jag körde flera mil fel i den norrländska urskogen. Eller urskog och urskog, det mesta är ju trädplanteringar.

Efter en stund förstod jag att jag var helt fel och fick vända. Färden gick i stället längs små skogsvägar mot den smala bro över Piteälv där både tåg på Inlandsbanan och biltrafik är tillåten på det enda körfält som finns. Bron är smått berömd för just denna begränsning. Det gäller att inte vara mitt på bron när tåget kommer. Nåja, riktigt så farligt är det inte, det finns bommar som fälls ner när tåget kommer.

Jag nådde den riktiga Trollforsen där tre tyska övernattande husbilar fanns parkerade. Ganska många tyska husbilar på rull längs med E45:an, Inlandsvägen. Plus någon holländare. Trollforsen är ingen stor fors men ändå en fors och jag hade för avsikt att gå stigen runt Trollholmen mitt i älven – Piteälv – men eftersom jag offrat tid på felkörningen så blev det inte så utan jag gick bara en bit uppströms. Ganska fin och vänlig fors med fotomöjligheter men inga troll såg jag. Inte heller någon annan person som vandrade eller björn för den delen. Att se björn i naturligt tillstånd är nog sällsynt så tji fick jag trots att jag körde långa sträckor på små skogsvägar.

Därefter körde jag mot Jokkmokk och fick en skymt av de första renarna i skogen. Jag hade förväntat mig fler renmöten men det var bara söder om Gällivare på väg mot Haparanda som renar gick på och invid vägen. Haha, så coola djur. Det bara går där i lugn takt på vägen som om ingen fara alls hotade. Här är det vi som är kungar, tycks de tro. De kan till och med stanna upp framför kylaren och bara titta på en med överlägsen min. Ha, vem är du? – Tyvärr får en och annan ren döden dö på vägarna. Fast de är bättre än älgar som är betydligt större och med ett snabbare tempo över vägen.

I Jokkmokk besökte jag fjäll- och samemuseet Ájtte för att dels titta på de permanenta utställningarna om historia, natur, traditioner, hantverk och naturligtvis den samiska kulturen, dels utställningen Mygration av Stina Folkebrant som visas fram till 6 november. Mycket fint och intressant att titta på Ajtte! Rekommenderas om ni har vägarna förbi.

På kvällen blev det en spatsertur längs stranden av Talvatissjön. I priset för hotellrummet ingick också middag vilket inte var fy skam. Stek och god sås smakade bra.

Följande dag, lördagen, började med god frukost på Hotell Jokkmokk invid ovannämnda sjö. Eld i öppenspisen tidigt på morgonen och en och annan uppstoppad ren på väg till restaurangen. Efter tankning i Jokkmokk körde vi mot Kvikkjokk, längst västerut denna road trip. Mestadels riktigt bra väg och fina vyer längs med Lilla Luleälv och sjöarna väster om Jokkmokk.

Kvikkjokk har fjällstation och här passerar Kungsleden. Fors finns lätt tillgänglig. Flera vandrare syntes också. Själv fick jag ont i höger fot redan vid Trollforsen. Kanske något snedsteg var orsaken, det var ju inte direkt sandad gång? Men visst skulle det vara kul att gå lite längre sträckor längs en vandringsled i fjällen. Hittills har det bara blivit max kortare halvdagsturer för mig under åren.

Lunch hade jag tänkt äta på fjällstationen som serverade sista lunchen för säsongen men de hade bara varma mackor att erbjuda så jag försåg mig ut skuffen på Bettan i stället. Banan, knäckemacka och tonfiskkonserv går också. Det gäller att ha lite reservproviant med.

Och här mina vänner stannar vi denna gång, annars blir det för långt inlägg.

Även om jag körde vilse så var färden inte helt bortkastad för vackra vyer dök upp här och var. Inte kunde jag fotografera allt men denna fastnade på mitt minneskort.
Detta invid sjön Suddesjaure. Som jag älskar alla dessa märkliga norrländska namn på orter, sjöar, berg och älvar. Ofta har de samiskt ursprung.

En och annan forsbild blir det. Denna från Trollforsen i Arvidsjaur.
66°1’41.5″N 19°15’52.4″E 

Här har vi den kombinerade väg- och järnvägsbron över Piteälv. Lite rostig men den passade bra in i höstlandskapet.

65°59’12.3″N 19°21’24.2″E 

Ájtte museum i Jokkmokk där det rymdes mera än man skulle tro. Här kan man tillbringa timmar om man vill fördjupa sig i informationen.

Vid Talvatissjön i Jokkmokk finns den Samiska Skulpturparken där detta verk ingår, en slags jungfrudans, ”Guossi – Gäst” av Hilde Skancke Pedersen. Stenen i mitten är hämtad från Kautokeino, alltså en gäst.

Nya kyrkan i Jokkmokk, ett fint byggnadsverk. Tyvärr har jag inte besökt den invändigt men det tillfället kommer kanske en dag? Däremot har jag besökt den gamla, betydligt mindre kyrkan i Jokkmokk, under en konsert när det var Jokkmokk vintermarknad.

Ett rätt hyfsat väder när jag besökte forsen vid Kvikkjokk.

Kvikkjokk fjällstation där den trötta vandraren kan vila ut en natt eller få sig ett mål mat. Lämpligt ställe att börja på om man vill gå en del av Kungsleden.

Njavve på väg från Kvikkjokk. Kanske den vackraste bilden jag fick på hela resan?

Ájtte, fjäll- och samemuseum – hemsida

Kvikkjokk Fjällstation – hemsida

Fler bilder från min Norrlandstripp – Facebook