Integration

Ikväll fanns ett inslag på finlandssvenska nyheterna på YLE Fem där en fullmäktigeledamot och styrelsemedlem i Närpes stad i Österbotten presenterades, Ahn Nhu Nguyen. Han blev invald i kommunfullmäktige i våras tillsammans med två andra med utländsk bakgrund. Nguyen är barn till tidigare vietnamesiska flyktingar som kom till Närpes en gång i tiden.

Närpes är ganska unik i Finland därför att integrationen lyckats bättre än på många andra håll. Speciellt vietnameserna ansågs arbetsamma och var eftertraktad arbetskraft. Egenföretagsamhet är inte heller främmande för denna grupp och de verkar haft lätt att anpassa sig.

I Närpes, med svenska som majoritetsspråk, pratar fler vietnamesiska än finska, 7 % av befolkningen är vietnamesisk och 1 av 6 har utländsk bakgrund. Lägg därtill att idag är Nguyen det vanligaste efternamnet i Närpes.

I Sverige debatteras integrationen vilt och åsikterna går starkt isär varför vissa faller utanför, varför gängkriminaliteten finns, varför främlingsfientlighet och rasism blomstrar. Varför integrationen på många håll misslyckats.

Kanske har Närpes något att lära ut? Det skulle verkligen vara intressant att ta del av en vetenskaplig undersökning av integrationen och förhållandena i Närpes samt en jämförelse med de områden/städer som misslyckats mer eller mindre. Vilka är skillnaderna?

Jag anser att integrationen misslyckats på sina håll därför att man ofta glömmer bort en viktig del av processen. Det framhålls att flyktingen/invandraren skall lära sig språket och få förståelse för den inhemska kulturen och traditionen, respektera lagen, skaffa sig utbildning och ett yrke som hen kan försörja sig på, ta del av samhället och jobba för allas bästa. Vilket är idealet och naturligtvis en grundförutsättning för att lyckas i ett annat land och i främmande miljö. Självklara saker egentligen.

Vad man glömmer är den andra halvan av integrationen, den som den inhemska befolkningen skall stå för: att acceptera och visa respekt för nykomlingen, visa intresse och hjälpsamhet, introducera landet på ett personligt plan. Kanske bjuda in en ny familj på kaffe eller hjälpa en ny på jobbet.

Misslyckas denna del av integrationen är det stor riska att det hjälper föga att invandraren/flyktingen lärt sig språket, skaffat sig utbildning, vill byta bostadsort om det ständigt kommer nej, nej nej, här finns ingen plats för dig. Att ständigt mötas av sneda blickar, glåpord och rasism i olika skepnader gör ingen glad. För det finns det, främlingsfientlighet och rasism, misstänksamhet och fördomar. Det skall vara en stark person som besegrar alla dessa motgångar och finner sin plats i samhället.

När det gäller flyktingar borde från dag ett startas ett program för lyckad integration, inte vänta på något beslut kanske åratal i framtiden. Skulle beslutet bli negativt är tiden ändå inte bortkastad, kunskap och utbildning är alltid värdefull samt ger sysselsättning under väntetiden.

Det är bara att gratulera Närpes att de lyckats så bra i denna fråga och tagit vara på chansen. Visst finns det rasism och främlingsfientlighet även i Österbotten men det gäller för majoriteten att mota Olle i grind och säga ifrån när sådant dyker upp. Att inte bli en del av den tysta skara som blundar och vänder bort blicken.

The American Merchant Mariner’s Memorial – Manhattan, New York år 2010, går att tolka på flera sätt.

Integration – sammansmältning, förening till en helhet, samordning; införlivande, integrering (synonymer.se)