• Livet på landet,  Reflektioner

    Tre solstrålar i vardagen. Tänk så lite som behövs!

    Det behövs så lite för att få en solstråle ned i den grå vardagen.  Inte för att jag klagar, livet lunkar på i jämn takt. Åtminstone för mig. För det mesta har jag det bra. Kanske så bra att jag ibland glömmer hur bra jag har det; något som jag tror att jag inte är ensam om.  Jag tänker på valdebatten i Sverige och alla högljudda diskussioner som fördes och förs både högt som lågt. Allt från varma Tv-studios till gator och fikabord. På sina håll svartmålas Sverige som om det är världens värsta nation och tas som varnande exempel på hur det kan gå. Helt sanslöst och utan nyans.…

  • Språk

    Månen – La luna

    I tidig otta innan jag begav mig Saltgruvan för dagens värv gjorde jag ett besök hos sister Jane. Jag har nämligen varit kattvakt i huset medan de varit borta på slappa dagar i söderns sol. Tre katter ha de och mat och vatten måste de långa morrhåren ha. Jag fick förmaningar att inte mata katterna för mycket och jag har försökt hålla mig till ordinationen efter bästa förmåga. Fetma för katter kan också vara ett problem. Då, när jag gick nedför backen såg jag månens röda skärva sticka upp över byn i öster. Det var ingen fullmåne utan fastmer en krokig, röd sabel som steg allt högre medan himlen ljusnade…

  • Allehanda

    Augustitankar

    När jag ikväll såg augustimånen kom jag att tänka på april. Augusti och april är på något sätt lika varandra och ändå så olika. I april kommer ljuset åter, i augusti kommer mörkret smygandes allt tidigare på kvällen. Kan det vara så att båda månaderna befinner sig ungefär lika långt borta från årets ljusaste dygn? Jag älskar att smyga runt i aprilskymningen och lyssna på alla ljuden och se alla vårtecken som dyker upp dag för dag. I augusti finns ännu en täckande grönska, luften är inte så klar som i april och visst börja ett och annat gulnat löv att synas. Månen är densamma och stjärnorna återvänder efter att…

  • Allehanda

    Eldar och drömmer

    Månen är så fin och trind på himlapällen och skuggorna så mörka och djupa vid gran och sten. Jag var ute igår kväll och försökte ta några bilder i månskenet men de blev inte så bra. Jag slängde dem. Tålamodet tröt när kölden började gnaga på mina fingrar. Man kan inte lyckas alla gånger. Istället stannade jag inne ikväll och eldade i spisen samt letade resor på nätet. Det börjar bli dags att drömma om kommande färder. Varthän, varthän? Morgondagans resa till kungliga huvudstaden avstod jag från men sedan började jag nästan ångra mig när jag såg hur fin den nya båten, Viking Grace, är. Egentligen borde man inte säga…

Translate blog »