Hyfsat betalt

Jag blev full i skratt idag när jag såg denna annons i bladet.

Hyfsat betalt? Vad är det? Man får en känsla av det inte är speciellt bra betalt. Eller?

Jag har ingen ambition att bli husmor eller husfar någon annanstans än i mitt eget enkla tjäll, men annonsen fick mig att tänka på när jag förtjänade mina första egna sekiner. Om det var hyfsat betalt eller inte, vet jag inte men jag är rätt säker på att det kändes gott med egna pengar i fickan.

Den första säkra inkomsten fick jag när jag sålde lösnummer av Svenska Journalen i byn ett antal år. Men också bärplockning hörde till. Med fina priser på bären och egna undangömda smultronställen kunde man göra sig en hacka. Fast det var inte smultron utan mera hallon vill jag minnas som plockades och såldes. Även lingon plockades men skolan hade väl börjat då när de var högsäsong för dem så det var nog mera begränsat.

När jag kom upp i de första tonåren var det skogsplantering som stod på programmet. Men det var varmt och svettigt och jag fick till uppgift att skyffla fram jord ur en stenig skogsbacke. Jag minns än hur mycket arbete det var att få fram ett ämbar gångbar jord som plantorna skulle sättas i. Slavarbete, eller åtminstone barnarbete var det fråga om. Men så var det på den tiden. Det gällde att kämpa på om man skulle få någon slant. Annat är det nog nu med veckopeng utan alltför stora ansträngningar.

Hyfsat betalt eller inte, det är nog de små utgifterna och inte de stora inkomsterna som avgör om man klarar sig ekonomiskt. En gammal god sanning!