Uppmuntran

För att muntra upp mig hämtade jag pinnar i vedboden, tände eld i spisen och såg plötsligt hur rök sipprade ut i min boning innan jag upptäckte att jag glömt att öppna spjällen. Jag kände mig som en välrökt whiskey eller snarare en dito sill, när molnet ebbat ut. Jag blandade till en Fernet Branca med Coca-Cola efter tips på grogg från denna video och denna blogg. Inte helt oäven, även om den passar bäst med riklig is en varm sommarkväll. Groggen alltså! Även detta för att muntra upp mig.

Sommarkvällarna är dock förbi denna gång. Nu koncentrerar vi oss på älgjakt, dubbdäck och svartis. Nåja, älgjakten deltar jag inte i men jag hör hundarnas skall i fjärran och allt emellanåt kommer en armada av bilar på jakt efter en vilsen älg, inte helt olik krigarna i Libyen på sina pickups, men dock utan maskingevär och manskap på flaket. Dessa nordliga jaktmän sitter helst i hytten när fartvinden brusar kring öra och nästipp.

Nya dubbdäck bör jag snarast införskaffa eftersom svartis på vägarna snart är ett allmänt faktum. Befintliga däck är nämligen sju år gamla. Senast i morse gjorde Brunte oväntade skutt och glidningar på pulsådern genom landskapet, helt beroende på att kung Bore gjorde en första framstöt söderut i republiken. Vid middagstid låg ett ekipage fortfarande och vilade sig förnöjt i diket på samma plats. Var kusken fanns förtäljer inte historien.

Usch ja, livet är hårt men rättvist!