Allehanda

Mina små vänner

Intet trodde jag att jag som en annan pensionär skulle sitta inne och genom fönstret se och glädjas åt Mina Små Vänner, som salig mor brukade säga. Kanske ett av livets små glädjeämnen, icke att förakta! – Men det gör jag, så roligt det är att se vad de håller på med och hur snabbt de flyger in till mitt fågelbord, tittar sig hastigt omkring och på en sekund eller tvår har de snappat en nöt och flyger iväg. Det är nötter som gäller! Det är mest talgoxar men också en och annan domherre och domfru.

Skatorna håller till på marken och söker med näbben genom snön för att om möjligt hitta något ätbart som fallit från de rikas bord. ”Inte heller min mun är av näver” tycks de säga i tysthet; ett uttryck som också salig mor använde.

Jag åker bort några dagar, men vem vet, kanske någon barmhärtig har vägarna förbi och fyller på lite nötter eller annat godis till Mina Små Vänner?

tomt fågelbord
Tomt som ett dansgolv på Långfredagen. Var är det nötet? Försovit sig?
nötter
Nämen titta, här har vi massor att snaska på. Inte så dumt på den backen ändå!

0 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »