God engelska och tappert tal
Den glädjen blev inte lång. Som den minnesgode läsaren av denna blogg kommer ihåg så gladde jag mig åt att äntligen ha hittat en matdosa i metall i en av provinshuvudstadens välsorterade affärer. En sådan som man kan sätta in i en vanlig ugn och på så sätt få varm, egenlagad mat till lunch i Saltgruvan.
Hur bra som helst ända tills jag upptäckte att dosan läckte. Den höll inte tätt och vid närmare besiktning upptäcktes centimeterlånga sprickor i metallen i två hörn. Det blev en reklamation och ny dosa fick jag utan protester. Allt frid och fröjd? Nehepp, efter ca. 10 dagar var det samma elände med den nya dosan. Denna gång fick jag pengarna tillbaka och jag begav mig på jakt efter ett annat kärl för min lunch.
Det var då jag kom att lyssna till ett affärsbiträde som pratade med ett kinesiskt par. Kanske de var turister, kanske bodde de här men engelska pratade de. Det som jag lade märke till var affärsbiträdets goda kunskaper i engelska. Det kom som på räls, utan minsta tvekan eller sökande efter ord, inget stammande och hummande, ingen brytning av något slag. Det är inte ofta man hör en så bra engelska i provinshuvudstaden. Även hennes svenska var utmärkt när hon hjälpte mig att hitta en eldfast form som jag nu kommer att använda istället för dosan. Jag blev inte riktigt klok på vilket som var hennes modersmål, det kan ha varit svenska men lika gärna engelska. Hennes finskkunskaper kan jag inte uttala mig om men nog måste hon kunna det språket också eftersom hon jobbade i en stadens större affärer. Kul att höra så bra engelska i en vanlig köplada.
I affären där jag lämnade min matdosa i retur finns det också ett affärsbiträde som jag måste säga att jag beundrar. Han har nog någon typ av handikapp, det kan man se på kroppshållningen och höra på hans talförmåga som är nedsatt. Trots det fungerar han hur bra som helst i affären och tar man det lugnt och lyssnar ordentligt så är det inga svårigheter att förstå honom. Det jag uppskattar är att han sökt sig till ett sådant jobb där han dagligen har kontakt med folk som inte känner honom. Det fordras mod till det; andra med samma begränsningar i talförmågan skulle kanske dra sig undan från liknande arbeten. Det är strongt gjort att leva med sin funktionsnedsättning och göra det bästa av det.
Det visar att i dagens samhälle har de med funktionsnedsättningar av olika slag ändå en chans att leva ett normalt liv om de bara får rätt stöd och accepteras. Annat kunde det vara för bara 50 år sedan. Som jag har skrivit tidigare: det var inte alltid bättre förr i världen.
Du kanske också gillar
8 kommentarer
Christina
Jag fick jättebra betjäning av ovannämnda man tidigare. Han är duktig och vänlig, vad mer kan man begära?
PJN
Ja, det är inget fel på betjäningen.
annepauline
I ”min” affär jobbar också en kille som har någon typ av handikapp. Han har lite svårigheter med talet plus lite annat. Men han är alltid så god och glad och aldrig det minsta stressad. Han kanske är anställd med lönebidrag men han gör absolut ett fullgott arbete så i honom har affären en god resurs. All heder åt arbetsplatser som anställer personer med funktionshinder, det borde finnas fler arbetsplatser som gör det.
PJN
Det samma tänkte jag. I dagens läge är det inte lätt att hitta arbete. Företag kan välja och vraka och då kanske inte ett lättare funktionshinder står så högt i kurs. Sak samma är det med ålder. 55+ kan många gånger ha mycket kvar att ge i arbetslivet men ratas därför att siffrorna i ålderskolumnen är fel. Därför är det fint att det finns företag som vågar gå mot strömmen och inte bara se kortsiktigt.
kicki
Dagar som idag är det nog lika bra att Mojje och hans gelikar ligger och tar igen sig:) Våra frassar har redan ätit upp sig inför vintern och ligger mest och gonar sig i stugvärmen.
PJN
Kattor är typer som kan ligga och dra sig hur länge som helst. De tar livet på rätt sätt. 🙂
Enda serien som jag brukar läsa är Gustav i Vbl, eller Garfield som han också kallas ute i stora världen.
lagottocattleya
Go bild! Vi har haft förståndshandikappade som jobbade och drev cafeterian på skolan. Efter flytten blev det slut med det – vet inte varför eller hur. De var hur duktiga som helst och hade något meningsfullt att göra. Annars tycker jag också att man kan märka att fler människor med något funktionshinder syns i verksamheter i samhället. I regel sköter de sina jobb minst lika bra som andra.
PJN
Det finns olika grad av funktionshinder och ibland kan även personer med svåra funktionshinder uträtta stordåd. Vad som är stordåd beror på förutsättningarna. Allt från att driva en cafeteria till den där vetenskapsmannen som som är en av de främsta i välden. Jag minns inte vad han heter men man ser honom ibland i media i sin rullstol. Är det något med ekonomi eller fysik?