Allehanda

Brasa i aprilkväll

Ikväll när jag kom in efter en stund på stugtrappan tillsammans med svåger luktade jag som en rökt sill. Vi satt en stund och resonerade, funderade och avnjöt en kopp gammal dansk medicin i kvällningen. Ett stillsamt samkväm på kvällskvisten i godan ro.

Före det hade backens övrig innevånare avlägsnat sig. En för städning av hyddan, en annan för nattning av ättlingarna och en tredje bankade friskt på en påle med släggan allt medan fåren bräkte bekymrat. Det var ljud i skällan; allt från brasans sprakande till fåglarnas kvällsläten, katternas jamande och tranornas trumpetande. Vi brände ned en brasa till grunden. Påskbrasan inställdes tidigare p.g.a. otjänlig väderlek. Ikväll gick den istället av stapeln. Därför luktade jag som en böckling när jag kom in i stugan. Röken trådde en virveldans som svepte fram längs marken, än högt i skyn, än dykande ned mot en brasvakt. Tänk vad nyhugget gran- och tallris kan skapa förunderliga moln!

Grannes yngste son jagade två vita kattor. Än var de här, än var de där, alltid med en fyraårig gosse i hälarna som inte riktigt hann fram. Men han var envis och outtröttlig. Trion försvann in bland granar och asp, över stenrösen och längs diken, ibland spanande efter fågelbon. Alla tre.

Ensam tände jag brasan och genast började ett ljusgrått moln söka sig mot himlen. Först strilande och tveksamt, sedan alltmer frimodigt och nästan utmanade. Före det hade jag ett par kvällar samlat ris från stamkvistning av några frodiga granar. Tänk vad kvistar från några granar och en tall ger mycket energi. Efter en stund anlände Sister Jane och svåger med en kärra full med konfidentiella papper som behövde förpassas ur tiden. Brasan fick tjänstgöra som dokumentförstörare.

Grannen i syd, fåraherden, dök upp med hustru och deras pojkar. Där stod vi alla runt brasan och samtalade, värmde oss i eldens sken, petade i brasan med gafflar, njöt av en av april månads sista, underbara kvällar. Kan man ha det bättre i en by på Pampas en sen aprilkväll? Låt vara att man luktkar lite rök efteråt.

Inom stadens hank och stör hade troligen en sådan brasa framkallat utryckning av brandkåren och efterföljande polisutredning. På landet bränner vi brasor när vi så behöver och vill. Påsken varar än till midsommar!

Mulliga moln sveper fram
Posé bland buskar och snår
f.d. mjölkkärra gör tjänst än idag

11 kommentarer

  • Erik Forsling

    Har för några timmar sedan fått fason på mitt mobila internetelände. Så nu sitter jag här uppkopplad i Plejset i Gamla Hembygden. Sitter och läser ditt inlägg – och du får bli den förste jag skriver till – med hjälp av mitt nya 4G-modem, som det var sådant besvär med. Njuter av ett om ett par dagar utgående, från spellistan, kalejdoskopinslag.

    Ja, det är verkligen mycket vatten, och annat, som skall kokas bort ur färskhugget! Men röken är ändå vit, värre med svart! Den där medicinen du skrev om, är det månne den där gamla danska huskuren, som man receptfritt kan inhandla på Apoteket Röda Näsan?

    Vad jag egentligen undrar över är, inte minst med tanke på att du tycks vara en korventusiast; grillade ni verkligen inte korv vid brasans kolnade utkanter. Korv som ni sedan halvbränd eller knappt genomvarm (beroende graden av iver eller tålamod) slukade tillsammans med senap och ketchup, och i bröd eller med potatissallad. Trodde det var lag på det i svenskkulturen, men de fiskala myndigheterna kanske ser olika på denna fråga i Republiken, respektive Monarkin.

    Ha en fortsatt bra helg!

    • Don PJ

      Jo, det var den danska medicinen, visserligen inte inhandlad på apoteket Röda Näsan (här talar vi om Glasbutiken), men likväl äkta gammel dansk medicin. Det var en gåva som behövde luftas innan den blev för gammal.

      Ingen korv frättes i denna brasa. Det var på tal men fåraherdens familj hade nyss ätit kvällsgröt och själv var jag inte så hungrig att kolnade korvar stod på önskemenyn. Men tanken fanns där och glödde utan att ta fyr.

      • Erik Forsling

        Det är lite lustigt med fenomenet ”kärt barn har många namn”. Detta gäller inte minst berusnings- och underlivsfrågor. Någon klipper till med en synonym, och ”alla” liksom bara spontant vet vad den betyder! Glasbutiken är väl etablerat som begrepp här i Kungadömet, liksom ett antal andra namn – som jag naturligtvis är tom i skallen på, nu när jag skulle relatera till dem! Apoteket Röda Näsan ”finns” ö.h.t. inte i gängse tal. Jag har stulit det från en man på min arbetsplats. Vi talade om alla dessa apotek, med sina olika namn, vilka vuxit upp som svampar ur jorden efter avregleringen av monopolet. Detta var hans personliga bidrag, för att förvirra en tidigare samtalspartner!

        Ibland kan det vara tjatigt att återupprepa det gängse namnet/ordet alltför ofta, ibland fungerar de nya beteckningarna nästan som noanamn. Ett skydd.

        Skriver bara detta så att du, som genuint språkintresserad, inte tror att näsnamnet är ett etablerat begrepp på den här sidan vattnet.

        • Don PJ

          Apoteket Röda Näsan är bra. Den skall jag använda vid tillfälle. I republiken har vi inte Systemet (Systembolaget) utan Alko. Vad som är bättre är väl en smaksak. Alko är kanske lite mera beskrivande. För en utlänning kan nog Systemet väcka griller i huvudet.

          • Erik Forsling

            Inte heller alla svenskar vet att namnet delvis har sin rot och källa i det s.k. Brattsystemet, där motboken regerade; fram till 1955, tror jag. Alko är väl känt i Sverige, och ska jag vältra mig i fördomar, så känns det namnet onekligen kärvt finskt, och uppriktigare. En smaksak, som du skrev. Mera förvirrande för främlingar är nog det faktum att man inte kan köpa sitt bordsvin på matvarubutiken. Har ju hört om dem som tror sig ha köpt ett måltidsvin, bara för att upptäcka att de köpt någonslags saft, som kallas alkoholfritt vin – eller så är det bara skrönor!?

  • Annepauline

    Heheee, blev det någon eld av brasan eller blev det bara rök från början till slut? Jag förstår att fåren bräkte bekymrat, att tranorna trumpetade minst lika bekymrat och att katten tyckte det var bäst att springa till skogs vid åsynen av denna ”brasa”.

    • Don PJ

      Jo, det kan jag svara på. Det blev en präktig brasa men det jag ville visa med bilden från första skedet i brasans tillväxt var de fina rökmoln som utvecklades från bränningen av färskt granris som innehåller mycket vatten. Molnen dansade för sig själv, kan man säga.

      Jag tror alla var nöjda med kvällen, även kattorna som slapp helskinnade undan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »