En prisvärd bocadillo och Guernica

Jag tror att folk är precis lika påpälsade här som hemma. Visserligen har jag inte sett någon skinnmössa men tjocka jackor, pälskragar och vinterstövlar har jag ofta noterat. När sedan solen dyker upp står de där och röker i bara skjortärmarna. Damerna med världens äldsta yrke på gatan utanför hotellet klär sig däremot hela tiden som om det är +40 C. Svettas behöver jag i alla fall inte och paraplyet har kommit mera till användning denna resa än alla andra resor tillsammans, nästan. Jag såg också på TV att höga vattenstånd och översvämningar är aktuella i södra delen av landet.

Igår blev det inget skrivet i bloggen för på kvällen fortsatte mitt onda i axel/nacken och jag låg en stor del av kvällen och vilade mig. Såg faktiskt lite fotboll på TV för det var match i staden mellan Real Madrid och ett turkiskt lag, fråga mig inte vilket. Det fanns en hel del turkar i staden och Puerta del Sol var full av gula och röda färger som var deras färger när det närmade sig match. Kravallpolis fanns också på plats i tre stora bussar som de körde omkring med i folkmassan. Kan vi kalla det maktdemonstration? Något bråk såg jag inte utan röken av för den som mopsade upp sig hade säkert fått sig en omgång med batongen.

Igår besåg jag också Parque de el Retiro som är en fin park alldeles centralt belägen. Gräsmatta och planterade blommor fanns men träden hade nog bara knoppar i de flesta fall. Jag travade bara genom en liten del av parken men jag tror säkert den som vill se mera kan tillbringa många timmar i denna park med både monument och slott.

Jag passerade det närbelägna och mycket berömda Prado-museet där ett flertal stojande skolklasser ställt sig i kö. Gärna hade hag tagit en tur i museet men jag var inte säker på att min nacke skulle hålla för två museer för jag var mera intresserad av Centro de Arte Reina Sofia där Guernica hänger. Det gäller ju att vrida och vända på huvudet för att se allt och nu har som sagt något gett upp i min axel. Vanlig nackspärr är det inte. Usch, så gnälligt det låter.

På väg till Reina Sofia passerade jag Skinkmuseet där jag smet in för en bocadillo som lunch. Jag fick en stor bocadillo med typ Serrano-skinka i mitten, en öl och ett fat med skinkbitar för 2 euro. Jag trodde först att det kostade 12 euro för 2 och 12 låter ganska lika på spanska men blev glatt överraskad när jag bara behövde betala 2 euro. Rena fyndet och mätt blev jag.

Därefter besökte jag Reina Sofia och ganska snart hittade jag i detta stora komplex Guernica, målningen av Picasso som visar hemskheterna i spanska inbördeskriget. Jag vill påstå att tillsammans med Mona Lisa i Paris är Guernica världens mest berömda konstverk. Jag har nu sett båda och vill påstå, som den amatör jag är, att Guernica är nummer ett. Andra åsikter i ämnet? – Det som berör mig mest i verket är lampan i taket.

I detta museum lyckades jag också gå vilse men det fanns hjälpsam personal i nästan varje vrå så det löste sig ganska omgående. Hyfsad engelska kunde de flesta, det var bara en vakt som levererade en tydlig beskrivning på spanska när jag frågade mig fram på väg till Guernica. Det var kul för jag frågade på spanska och han svarade också på spanska.

Jag har inte många länkar till de ställen jag besökt men när jag kommer hem skall jag göra ett inlägg där länkar finns för den intresserade. Trots mina nackproblem och det kyliga och regniga vädret är jag nöjd med min resa så långt. Här sätter jag punkt för detta blogginlägg; dagens fartfyllda äventyr kommer förmodligen i morgon bitti.