Dumboll och dunboll
Jag hade idag åter ärende till gamla kontoret och Hanna kom genast cyklandes och hejade. Vart ska du? var genast frågan. Hon hälsade först på sina vänner i postsorteringen och jag hörde på håll hur hon lät munlädret gå. Strax därpå dök hon upp i gamla kontoret; dit in hade hon inte varit tidigare. Hon skulle hjälpa till sa hon och det fick hon väl göra. Som tack fick hon några färgpennor som hon hittade. Plötsligt visade hon upp några små kulor och frågade klurigt om hon kunde äta dem. Jag trodde först att det var karameller men när hon sade att hon hittat dem i sopcontainern blev jag lite förskräckt för den lär inte vara det mest renliga man kan finna. Hon såg min min och genast blev hon ett enda stort leende och hoppade omkring och ropade dumboll, dumboll, lala lala laala; för det visst hon visst att man inte fick göra. Från sopcontainern hade hon inte heller tagit dem. Vad hittar man inte på för att skoja med en enfaldig farbror?
Från det ena till det andra, när jag ikväll visade mig på farstubron såg jag en liten dunboll som låg alldeles stilla på gräsmattan och tryckte. Jag hämtade kameran och just som jag fick harpalten i fokus så reste den sig upp och skuttade iväg. Tänk att jag för en gångs skull hade turen på min sida och hann få en hyfsad bild på ett vilt djur och inte bara ett suddigt bakben. Hur länge harungen klarar sig för herr räv vet jag inte men jag önskade lycka till när den skuttade in i det skyddande långgräset vid uthuset.
Du kanske också gillar
6 kommentarer
kalle
hon är allt gullig den där Hanna…
PJN
…och pratglad. Hon kan också ha mycket bestämda åsikter. 😉
annepauline
Det hoppar och skuttar mängder av harungar här hos mig också. Riktigt livat!
Igår kväll var jag på fågelskådarafton till Isbladskärret. Du må tro det fanns ulliga, gulliga dunbollar i massor där. Bland andra gäss, änder, svanar och sothöns hade ungar.
PJN
Jag har bara sett en här men det är ganska mycket buskar och långt gräs så de är inte så lätta att upptäcka nu. Isblandskärret, är det det som är inne i Stockholm? Då kan jag tro att det är många som söker sig dit, både fåglar och folk.
annepauline
Isbladskärret ligger på Djurgården bara några minuters bilfärd från Stockholms centrum. Helt otroligt med ett sådant grönområde ”nästan mitt i stán”. Man får ta till en del åtgärder för att inte kärret ska växa igen, nu har de 15 Highland Cattle kor som går där och betar för att hålla stranden runtom ren från gräs. Det är ett mycket rikt fågelliv där, hägrar, strandskator, det lär finnas bortåt hundratalet fågelarter. Där växer också några exemplar av tibast som är en rätt sällsynt buske.
PJN
Då är det liknande som byns gyttjepöl fast Isbladskärret är nog mera anpassat skulle jag tro. Vi har också kor som betar kring stränderna för att hålla landskapet öppet. Kanske de anländer kommande vecka.