En flygande start på året

Egentligen borde håret fladdra rejält med tanke på den hastighet vi rör oss. Även om vi sitter helt stilla och stirrar in i en vägg så rör vi oss. Jättefort till och med. Har ni tänkt på det?

Jag menar, jorden snurrar runt solen på ett år. Borde vi då återkomma till samma plats i universum ett år senare, nyårdagen 2019? – Nej, lååångt ifrån.

Vi börjar med jordens snurr runt sin egen axel. Jorden snurrar med en fart av 1670 km/h (alla uppgifter är på ett ungefär) vid ekvatorn. Flyttar vi oss längre norrut till 63: dje breddgraden borde farten, enligt min helt ovetenskapliga uträkning, vara 1100 km/h. Omräknat på denna breddgrad förflyttar vi oss 300 meter bort varje sekund från en given punkt i universum enbart genom jordens rotation. Det skulle man inte tro med tanke på hur lugnt allt verkar vara förutom en och annan vindpust eller storm.

Dessa 300 m/sek är dock småpotatis jämfört med följande:

  • Jordens fart runt solen är 107 200 km/h – förflyttning 30 km/sek
  • Vårt solsystem rör sig runt Vintergatans centrum med 800 000 km/h – förflyttning 222 Km/sek
  • Det verkar dessutom som att vår galax rör mot en annan galaxhop med 2 200 000 Km/h – förflyttning 611 km/sek
  • Dessutom är vi en del av universums utvidgning vilket också stort påverkar vår position i universum

Så medan jag suttit här under 20 minuter och skrivit blogg har jag (vi) rört oss mera än 1 miljon km i universum och då är universums utvidgning inte medräknat. (0,3+30+222+611) x 1200 sek = 1 035 960 km. – 863 km/sek – Eller 70 miljoner km från årets början till att jag publicerar detta inlägg 22:30 den första januari 2017.

En flygande start på året med andra ord!


Källa Illustrerad Vetenskap: Hur snabbt rör vi oss genom universum? 

Att Kimo å vid Kyroboas flyter stilla är en illusion. Fast här i forsen går det lite fortare. 😉

 

Annonser

5 reaktioner till “En flygande start på året”

  1. God start på det nya och spirande 2018. Ja minsann, sådana där siffror stöter man på i olika sammanhang, och i olika kombinationer. Jag kan dem aldrig utantill. Men håll med om att det är spejsat, eller kanske är det snarare jag som ska inse det senare, eftersom det är du som presenterar siffrorna denna gång.

    Ulf Danielsson är bra på att förpacka häpnadsväckande uppgifter och intressanta insikter på ett synnerligen sympatiskt vis. Han är mycket populär. Känner du till honom? Han dyker upp här och där och överallt i olika sammanhang, inte minst på radio och TV. Inte är jag karl att veta hur han är som privatperson, men han har nog charmerat de flesta med sitt lugn, sin enorma sakkunskap – och inte minst med sin ödmjuka framtoning. Och med nästintill rätt dialekt.

    Om du inte känner till honom så har du missat någon som jag tror att du skulle uppskatta, en person väl värd att lyssna till. Men här är hans blogg: https://ulfdanielsson.com/

    Den gode mannen, med den (nästan) rätta dialekten, har även kostat på sig ett antal inlägg rörande min ombesjungna Julkalendern från 2017. Du finner dem direkt under presentationen. Om du nu inte lyssnar på mig, vad gäller barnens, Styregards och robotens intressanta kosmiska upplevelser så kanske du lyssnar till en av Sveriges mest begåvade teoretiska fysiker.

    OK, det där sista var elakt, men jag måste ju smida medan järnet ännu är varmt. Retstickan Raljant tog rejält över trots att jag försöker dräpa den kanaljen. Ursäkta.

    Ännu en trerading till inlägg, som blev en expanderad monolog. Lev väl i det nya året P.J., om nu något sådant egentligen finns. Man vet aldrig. Människornas tideräkning är förmodligen en lika stor humbug som den som Ebenezer Scrooge initialt utnämner julen till. Men, … som vi vet, … kan man alltid ändra sig, och i den elake Ebenezers fall var det snarast en omvändelse under galgen. Eller ska vi efter all godhet som önskats under de senaste veckorna vara filantropiska nog att kalla hela Scrooges metamorfos för just vad den trots allt innebär – en senkommen insikt.

    Gilla

    1. Om dessa siffror nu stämmer och fysikens lagar till fullo tillämpats i min addition må vara osagt men fruktansvärt fort färdas vi genom rymden här på denna boll! Hundratals kilometer i sekunden. Där kan vi snacka om att ha bråttom!

      Nej, Ulf Danielsson känner jag inte till men jag skall kolla upp mannen i fråga. Verkar vara mycket intressant. Jag gillar ju när även invecklade saker förklaras på ett enkelt och underhållande sätt.

      Däremot har jag en tid följt Marcus Rosenlunds blogg ”Konsten att flyga – hoppa och missa marken”.
      https://marcusrosenlundblog.com/
      Han är redaktör radioprogrammet ”Kvanthopp” på Radion Vega. Poplulärvetenskap för nyfikna.
      https://arenan.yle.fi/1-1511716
      Bloggen är välskriven och ofta rätt fyndig, radioprogrammen intressanta. Jag hoppas att du kan avlyssna ett smakprov även utan för republikens gränser.

      Hur det blir med Julkalendern 2017 återstår att se. Måhända är Ulf en så särdeles god skribent i frågan att jag faller till föga. En chans skall han få!

      Gilla

  2. ”En chans skall han få!” Generöst, med tanke på att han är en av svensk teoretisk fysiks fixstjärnor.

    Jag säger det samma till dig. Jag ska kolla upp dina länkar. Just nu är jag både såväl hungrig som för trött. Och jag har skrivit ett långt brev till min dotter Moa, som är på resande fot med en japansk väninna. Det tog på orken, men det roliga var att brevet emanerade ur ett långt telefonsamtal, när väninnan sov. Allt började med att ni båda tycks ha samma fascination för just det som ditt blogginlägg behandlade. Hastigheterna vi normalt inte känner till. Hastigheterna som är enorma, utan att vi märker dem. Lite av wallenbergarnas gamla måtto: ”Verka utan att synas.”

    Gilla

  3. En liten fråga: Har du lagt märke till att tiden går allt fortare. Den tycks vara som universum, accelererande. Det här har pågått vem vet hur länge, det är väl ungefär 20 år sedan jag först började misstänka det.

    Gilla

    1. Ja, det har jag märkt och det påstår många av oss som passerat 40-50 år. Ju äldre man blir desto fortare upplevs tidens gång. Jag vänder mig åter till Illustrerad Vetenskap som bjuder på en rimlig förklaring.
      http://illvet.se/manniskan/aldrande/gar-tiden-snabbare-nar-vi-blir-gamla

      En annan länk diskuterar också fenomenet.
      https://www.metro.se/artikel/d%C3%A4rf%C3%B6r-g%C3%A5r-tiden-snabbare-n%C3%A4r-du-blir-%C3%A4ldre-xr

      En ny bloggbekant filosoferar kring tiden. Han bjuder annars på många intressanta inlägg. Som tips.
      https://ulfdanielsson.com/kan-tiden-stanna/

      Tiden som friherre går klart fortare än när jag jobbade i somras även om jag då också tyckte att tiden gick fort. Det fanns/finns bara fredagar och måndagar. Kanske borde man likt en eremit prova på ensamhet och inaktivitet för att se om man kan bromsa tidens gång? Helt enkelt sätta sig på en stubbe i skogen och invänta solens upp- och nedgång. Som ett experiment en vecka eller två. Ett sådant experiment kunde också ha andra dimensioner och ge andra erfarenheter.

      Kan det vara så att man som äldre tänker och rör sig långsammare och att tiden därför upplevs som snabbare?

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.