Foto-Video-Bild

En nödvändig video?

Förra lördagen var jag, som minnesgoda läsare av denna blogg säkert vet, på invigningen av Kulturhuvudstadsåret i Umeå. Många bilder tog jag och jag passade också på att filma en del även om det skedde på kvällen och ofta på långt avstånd från själva ceremonin ute på älvens is. Just svårigheten att se vad som skedde isen var det enda tråkiga under själva invigningen.

Som tur är så har Västerbottensnytt hela invigningen på nätet för den intresserade. Det kan då tyckas att det är onödigt att klippa ihop en egen video och lägga på Tuben. TV förmedlar så mycket bättre, både i kvalité och i omfång, vad som skedde. Samtidigt så har jag ett gäng videoavsnitt som bara ligger i den digitala skrivbordlådan till ingen nytta. När jag funderat på saken så kom jag ändå fram till att jag klipper ihop en video och laddar upp den. Alltid är det någon som tycker att den är sevärd och samtidigt får jag en samlad film av denna helg. Den är också en del av det som just jag såg. Nu finns den på Tuben, lättillgänglig. Hade jag inte gjort detta så hade filmsnuttarna försvunnit ur minnet och sällan blivit sedda. Då hade det varit lika bra att inte ta någon video alls.

Idag tas enormt mycket bilder och videor både med digitala kameror och med mobiltelefoner. Man kan undra vad det blir av alla dessa bilder och videor? Vi är experter på att dokumentera och föreviga men många av dessa alster är flyktiga och lika lätt som det är att trycka på knappen är det att trycka på delete. Jag har dock sparat det mesta av mina bilder genom åren. Många blir det och till vilken nytta? Vad händer med mina hårddiskar, är de lika dödliga som jag själv? På nätet får kanske bilder och videor en mera långlivad tillvaro än jag själv IRL? Detta reser också frågan vad det blir av min person på nätet den dag jag drar mitt sista andetag. Alla konton, alla lösenord, alla bilder och all text. Kommer jag att finnas kvar på Facebook för evigt, kommer mitt sista inlägg på bloggen att blir permanent? Ingen har tillgång till mina lösenord och inloggningsuppgifter; vem kan då vid hastigt frånfälle avsluta min tillvaro på nätet? Det finns tjänster på nätet som erbjuder sig att ordna detta men är man i aktiv ålder och inte ser sjukdom och död runt hörnet är detta något man inte funderar på, lika lite som på att upprätta testamente. Likafullt är livet försvinnande kort och ingen, jag upprepar ingen, vet om man överlever dagen.

Oj, nu blev det visst lite djupare funderingar än jag tänkte från början när jag svävade iväg på ett sidospår. Inte har jag tänkt kasta veven än så ni får nog dras med denna blogg ännu någon tid.

Klicka på kugghjulet för att få HD-kvalité.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=xO98zg-h0dY]

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »