¡Hola!, ett viktigt ord

Det första jag gjorde var att jag dängde musen i skrivbordet så att den gick sönder. Jag är nämligen så gammaldags att jag använder mus till min bärbara. Annat är det med alla som har pekplatta och viftar allt värre med fingrarna. Pekplattor finns det gott om på flygplatser välden runt, det fick jag se igår. Så fort någon hade en ledig stund hivar de fram plattan.

Själv lyckades jag koppla upp mig på Heathrow en stund igår kväll, som ni säkert märkte, och fick iväg ett inlägg. Jag vill ju inte att ni skall sväva i total okunnighet om min existens. Även om jag råkar smita iväg.

Jo, det var det där med musen. I hotellets reception kunde de hänvisa till ett ställe på Florida där det fanns många affärer i datorbranschen. Här var jag klok nog att söka mig till de bakre regionerna och hittade en mus till det facila priset av 120 pesos. Ca. 11 europenningar. Helt ok.

Alltså jag är inte i Florida, om någon tror det, utan det är en gata i Buenos Aires som heter så, Avenida de Florida. Si, så är det att jag åkt iväg till Argentina på lite semester.

Resan hit gick bra även om den är lång. Från London avgick flyget igår kväll och ankom till BA på morgonen (måndag) med tidsförskjutning. Jag slumrade till en stund och vakande upp, tittade på klockan, konstaterade att jag suttit i samma säte i 6 timmar och räknade ut att jag hade ännu 8 timmar kvar att sitta i samma ställning. En hel arbetsdag. Det kändes lite tungt just då men jag sov ändå en stor del av färden eftersom det var en nattflygning.

Vid min sida hade jag en yngling, troligen argentinare, och i raden framför satt hans flickvän. Hon tittade med jämna mellanrum bakåt mellan stolarna för att kolla in sin kärlek. Ungefär som barn som leker tittut. Fanns han kvar eller inte? På morgonen hade de ett litet pusskalas över stolsryggarna. Nästan så att jag smälte trots att jag är garvad. Så gulligt var det.

Jag lade märke till att ett större sällskap ombord som kom från Sverige. Kanske ett tjog eller så. I kön till tullen kom jag i samspråk men en herre och frågade honom om det var en grupp svenska turister på väg till Argentina. Jo, det var det men inte som turister utan för att göra en TV-inspelning. Det passade bra för jag tyckte mig känna igen en Tv-kändis som synts ofta i rutan. Nästan så att jag var på vippen att fråga kändisen om det men kunde hålla mig i skinnet. Kanske lika så bra för herremannen jag talade med ville inte uppge vilket program det handlade om. Det är nämligen en hemlis. Ok, det får man respektera men lägger jag ihop två och två så vet jag vilket program det handlar om och det skall jag inte tala om här. Ni får väl se det i sinom tid.

Flygbussen Manuel Tienda Leon tog mig säkert in till staden och de har också en service för en billig peng att köra till hotellet med personbil från deras busstation. Jag och en dam från Italien hamnade i samma bil. Hon är här för första gången, jag för andra gången. Jag har läst spanska på kvällskurs, hon har inte studerat spanska men har det lite på köpet eftersom spanskan och italienskan är ganska nära varandra. Hon pladdrade ledigt på med chauffören, jag sade jag kunde. Hon hade för övrigt en utmärkt engelska.

Summa summarum angående språket så är det bra att kunna lite spanska här. Engelska går nog på de större hotellen men så fort man visar näsan på gatan är det spanska som gäller. Roligt är att jag har grunden och klarar mig i de flesta situationer med min nybörjar-spanska.

På Florida var det ett liv ett kiv. Valutaväxlare stod med fem meters mellanrum och ropade sitt: ”Cambio, dolares”. Nästan som en ständig kör. Själv växlade jag på hotellet till en rimlig kurs. Pengar är till bekymmer både för fattig och för rik. Argentina står på randen av konkurs men det kan man inte märka något av om man går längs Florida, den stora gågatan i BA. Här finns det varor och affärer i överflöd.

En lustig sak inträffade på eftermiddagen när jag handlade lite läsk, öl och smörgåsar i ett närbeläget snabbköp. Tjejen i kassan sade Hola, (Hej). Jag svarade inte genast utan fumlade med mina varor, letade plastpåse och var allmänt ouppmärksam. Innan hon alls satte igång med att scanna mina varor upprepade hon Håla tre gånger innan jag kom på att jag borde svara med ett Hola. Då första satte hon igång med att betjäna mig. En annan sak vara att de inte hade något löpande band vid kassan utan hon tog vad som fanns inom räckhåll utan att sträcka sig. Förde jag inte fram varorna till henne blev det hela ståendes. Det tog en liten stund innan jag fattade systemet. Kanske en liten kulturkrock i snabbköpet?

Butiken var för övrigt skitig. De höll på med en renovering men det förklarar inte att köpkorgarna såg ut som om de nyss kommit in från potatislandet. Botten av köpkorgarna var ingrodda med gammal smuts och i min korg hittade jag också en halvrutten tomat. Kanske något som någon glömt?

Jag är i Buenos Aires och jag trivs med det. Folket här är en blandning av elegans och artighet samtidigt som de är väldigt vardagliga. Svårt att förklara men jag gillar ”porteños” som infödingarna kallas. Om detta stämmer överens med övriga argentinare får vi se imorgon.

argentina
Det första jag såg när jag kom av planet.
last
Förra gången jag kom till Buenos Aires på väg in till stan genom bussfönstret såg jag en lastbil med kor på väg till ett slakteri. Denna gång blev det en lastbil med hjul till järnvägsvagnar.
buenos aries 2
Obelisken. Landmärket i Buenos Aires. Jag bor ett stenkast från den.
argentina2
Visst är Argentinas flagga fin?

Annonser

6 thoughts on “¡Hola!, ett viktigt ord”

  1. Va kul att du delar med dej av dina intryck och upplevelser till oss, som läser. Låter som en bra början med undantag av smutsiga inköpskorgar :). Kanske du hittar nån fräschare butik då du är ute och vandrar. Hälsningar från ett soligt Helsingfors.

    Gilla

    1. Jag skriver lite då jag har tid och läglighet. För det behövs det fungerande Internet och så långt har det fungerat.

      Gilla

  2. Oj, så spännande! Puh, att flyga så långt. Jag hade nog fått sitta i en gungstol och gunga mig lugn ett helt dygn innan avfärd…minst…

    Gilla

    1. Nåja, sätena var ändå rätt bekväma och servicen ombord var bra. British Airways som jag flyger med har hög klass på sin betjäning och säkerheten stor. Medpassagerarna av den lugna sorten, det är också viktigt.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s