Rodnad
Fortfarande går det att skicka meddelanden, brev, vykort och blanketter via Posten, som i republiken officiellt heter Posti. Nästan dialekt; det fattas ett ”n”, och en liten boll ovanpå a:t. ”Påstin” säger vi på dialekt.
Ibland skickar jag brev med gammal metod. Då besöker jag ST1 i kyrkbyn, (kombinerad bensinstation, verkstad, biltvätt, restaurang, postkontor och shop) för att köpa frimärken eller överlämna mina frankerade försändelser i Påstins omvårdnad.
Understundom står bakom disken en trevlig och glad tjej som expedierar mina försändelser. Ibland hämtar jag paket. Hon är alltid lättpratad och med positiv utstrålning.
Även idag, när jag skickade ett brev till en myndighet, med adress i format av en kortare novell, stod hon bakom disken och frågade om jag ville skicka brevet som första klass eller ekonomi. Lyxklass, svarar jag nästan alltid.
Just när jag skulle gå min väg fick jag ett infall. ”Vems flicka är du, som alltid är så glad?”, frågade jag, menat som en komplimang. Hon såg minst sagt förvånad ut och gav sin fars namn vilket är ett av de mera kända på orten.
Det som jag tyckte var det finast av allt var den klädsamma rodnad flickebarnet fick på sin kind. Jag hoppas verkligen att hon uppfattade det som ett beröm och inte som en klumpig kommentar.
När gav ni senast en spontan komplimang till en medmänniska, vän eller bara en i förbi-farten som ni råkar se bakom disken? – Ingen provokativ fråga utan bara en stilla undran!
Ingen egen bild denna gång men en låt som jag gillar väldigt mycket. Vilken artist och vilken röst! Lila Downs. Håll till godo!
[youtube=https://youtu.be/OQVJaZPdofA]
0 kommentarer
fritidsbloggenblog
Senast i dag gav jag en komplimang, direkt från hjärtat. Och jag har och fått en komplimang som gick direkt i hjärtat. Något som borde göras varje dag 🙂
PJ
Så roligt och fint att du både fick och gav komplimang! Jag tror att komplimanger och uppmuntrande ord har en undergörande verkan som inte nog kan överskattas.
Ulla Maria
Alltid lika givande att ge ärligt menade komplimanger, både till kända och okända personer.
Gillade klippet med Lila Downs. Även om jag inte fattade ett ord förstod jag ändå. Så härligt med musik som berör.
PJ
Du är en mästare på att dela ut komplimanger på din egen blogg genom att svara på alla kommentarer. Alltid så vänligt och träffande.
Ja, Lila hon kan sjunga hon. Det fina med musik är att man inte alltid behöver kunna språk; man kan ändå förstå musiken. Titeln är översatt: Svarta duvan.