Protest!
Idag har jag för första gången i mitt liv deltagit i en demonstration, eller manifestation som arrangörerna föredrog att kalla det. Kanske lite mer förnämt med en manifestation. Centralsjukhuset i Vasa, vår provinshuvudstad, är nämligen hotat av regeringens sjukvårdsreform som fråntar sjukhuset dess roll som full joursjukhus. Detta protesterade jag och 10 000 andra på stadens torg emot idag.
Att så många slöt upp var glädjande och jag kan säga att nästan hela torget var fullsmockat. Folk från när och fjärran slöt upp mot det som vi uppfattar som en stor försämring av den rättvisa service som regeringen säger sig slå vakt om. Politik och prestige har gått stå i saken så få se om det alls hjälper att så många protesterade. Centerpartiet, som är statsminister Sipiläs parti har många anhängare i Seinäjoki, grannstaden som blir den stora vinnaren om regeringens förslag går genom, lyste med sin frånvaro. Att centerpartiet inte fanns på plats idag noterades säkert av en stor del av väljarkåren i Österbotten. De flesta andra partier fanns på plats i en eller annan form och både Svenska Folkpartiet och Vänsterpartiet hade egna tält uppställda för att betona sakens betydelse. Att Sannfinländarna inte heller syntes till tas för givet.
Det som engagerar mest är språkfrågan men även avståndet till Seinäjoki är ofördelaktigt för många av oss i Österbotten. Personalen i Seinäjoki må vara hur duktig som helst men deras kunskap i svenska är ytterst bristfällig, alla intentioner till trots. Över hälften av läkarna i Seinäjoki påstås kunna svenska men frågan är i vilken omfattning och har de alls någon kännedom om dialekterna i Österbotten? För en svårt sjuk patient är det jätteviktigt att kunna uttrycka sitt tillstånd på sitt eget språk, som ofta är den svenska dialekt som pratas till vardags. Samma för åldringar som ofta inte kan någon finska alls. Där har sjukhuset i Vasa en stor fördel eftersom personalen till stor del består av folk från provinsen eller har anknytning till landsbygdskommunerna.
Jag personligen har en bilfärd på 40 minuter till Vasa Centralsjukhus men måste jag åka till Seinäjoki tar det drygt 70 minuter. En avsevärd tidsskillnad vid akuta tillfällen men också vid vanliga besök på sjukhus har det stor betydelse. Samtidigt som regeringen, även kallad SOS, säger sig slå vakt om korta tider för alla att nå ett ”full joursjukhus”. Hur rimmar det med deras lösning för Österbotten? Skall jag säga som det är så är regeringen Sipilä en katastrof för oss finlandssvenskar i Österbotten.
Sister Jane med make plockade upp mig på förmiddagen och vi rullade iväg till provinshuvudstaden där sis gjorde en del uppköp innan själva demonstrationen. Vi passade samtidigt på att turista lite i staden. Gå på konditori, traska runt i diverse affärer och besöka saluhallen. Parkeringen var gratis denna dag, något som staden bjöd på.
Från det ena till det andra: jag besökte ikväll min granne fåraherden i avsikt att hämta några ägg till söndagens frukost. Jag traskade iväg genom skogen i begynnande skymning. De satt vid matbordet och vad passade bättre än att de bjöd mig att delta i måltiden. Musselsoppa stod på menyn i detta hus och hur gott var det inte! Musslor direkt ur skalen, ingen burksoppa där inte. Supergott! Kanske man kunde bjuda statsminister Sipilä på denna soppa för att få honom på bättre tankar?
En bildbomb serveras från Salutorget i Vasa idag.
Du kanske också gillar
2 kommentarer
Erik Forsling
Det är bra att sätta ner foten, och säga ifrån. Allt för sällan, inser jag, gör man det. Med stigande ålder lärde jag mig emellertid att bli obstinat, och ibland genom en kombination av pur stolthet och trots driva igenom min vilja gentemot viss överhet. Oräddhet är ett vinnande koncept, men mina senaste år av långtidsarbetslöshet och en levnad på ekonomiskt existensminimum maler ner en människa, och har ibland kuvat ner mig i fosterställning, men ännu lever en glöd i bröstkorgen.
Här i Sverige har vi en debatt som kan tangera er, den om de nya planerade storregionerna. Vad som gäller i ert fall verkar som tur är vara relativt geografiskt begränsat. Nu vill jag verkligen inte vara den där osmaklige personen som ständigt vill vara värst, men här i Sverige har vi fått en diskussion om nya storregioner – 6 stycken, istället för alla de gamla länen. Jag är inte adekvat insatt i vad detta egentligen kommer att innebära, men om du kikar på länken jag bifogar kommer du att se att de Norrlandslän som du uppskattar så mycket kommer att slås ihop till en enda region. 44 kommuner kommer att omvandlas till en region, med enorma geografiska avstånd, större än halva monarkin. Även här uppstår frågeställningar gällande spörsmål som sjukvård och polisdistrikt.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-sveriges-nya-storregioner
I Jämtland fick man på bara några dagar ihop tillräckligt många namnunderskrifter för att genomdriva en folkomröstning. Debatten sjuder, men jag är inte tillräckligt påläst. Dock bluddrade jag med Den Gamle i Nordanö om fenomenet, och det är tydligt att just sjukvården alltid är ett stort frågetecken. Avesta lasarett har (tidigare) inte haft världens bästa rykte, men där finns en akutmottagning, och det var i entrén till den som just Den Gamle i Nordanö föll ned döende, och återupplivades av rask personal, i samband med hans första hjärtinfarkt. Han hade känt sig lite konstig, och ringde efter en taxi, istället för en ambulans.
Typiskt gamlingar, skriver sextioåringen som inte är ett spån bättre själv. Tierp har också en akutmottagning, och en räddningstjänst. Jag känner ytligt ett par ambulansförare från badhuset, varav en f.d. När jag berättade om farsan för honom sade han att han kände igen det där. Man besvärar inte i onödan. ”Fick vi ett anrop från en gamling vid kusten (Roslagen), då visste vi att det var jävligt bråttom”.
Jag kom bort från ursprungliga ämnet. När jag läste ditt inlägg lyssnade jag på extrainsatta nyheter från SR. Här handlar det också om protester. Donald Trump tycks nu verkligen ha skitit i galen tunna, men verkar vägra ge upp. Och vem vet – han kanske styr upp det här också, men jag ser honom nog helst nedskottat i en historiens kökkenmödding. Debatten i morgon natt (svensk tid) kan bli en politisk thriller. Problemet är att jag gillar inte heller Clinton – men jag är ju inte amerikan! Får hålla mig till bataljen om storregionerna!
PJ
Jag känner väl till den föreslagna indelningen av kungariket i sex regionen varav den norra blir till ytan den största. Just i Jämtland är man rädd för att hamna i bakvattnet om denna indelning genomförs. De tror att resurser och beslutsfattandet flyttas till kustområdet. Den politiska splittringen är stor och socialdemokraterna i Sverige har idag samma ställning som centerpartiet i Finland, nämligen det ledande regeringspartiet, och därmed också ansvaret för att demokratin och folkviljan tillgodoses men också att en hållbar utveckling sker i landet. Om det kan ske genom ytterligare centralisering är den stora frågan. Centralisering och koncentration av pengar, makt och resurser har förkommit under lång tid och verkar som en politisk gravitation, något som periferin får lida av. Jag är djupt intresserad av frågan kring detta och speciellt det som skett och sker i Norrlands inland. En av orsakerna till mina roadtrips i Norrland.
En liknande situation som den som nu uppstått i Österbotten kring frågan om Vasa Centralsjukhus framtida existens finns också i Sollefteå i Ångermanland. Där driver s och mp stängning av sjukhuset och BB något som också skapat folkliga protester. Problemet är som vanligt ekonomin men också svårighet att få läkare till sjukhuset.
Po Tidholm har nu en liten serie på tre delar som sänts i Svt: Resten av Sverige. Intressant och tankeväckande. Serien går också att se på SvT-Play. Rekommenderas om du inte sett den innan.
http://www.svt.se/resten-av-sverige/