Allehanda

Bestyr med granar och grannar

Sister Jane fick hugga en gran på mina marker. I utbyte fick jag sitta i gungstolen hemma hos dem och njuta av färdigklädd gran på julaftonen. Själv har jag ingen gran. Eller rättare sagt, granar har jag tätt in på knuten, höga som hus, året runt och på rakt led som en nord-koreansk parad. Skam till sägandes är det en förvuxen granhäck som dock skyddar bra för insyn och trafikljud. Därför har den fått stå kvar. Men vacker är den inte. En vacker dag kommer jag att hugga ned den och anordna en påskbrasa som byn inte sett dess like till. Fram tills dess får den växa till sig, inte vill jag bjuda på någon liten halvsur hög den gången.

Man kan skaffa julgran på olika sätt. Man kan köpa, hugga på egen mark eller varför inte det mest spännande alternativet, smyga in på något vackert granbestånd och helt fräckt hugga en gran eller två. Svärmor skall väl också ha en? Själv har jag praktiserat det en gång. En f.d. flickvän skulle hämta ett par julgranar till sina föräldrar. Naturligtvis ställde jag upp, jag är inte helt ovan att hantera en yxa. Det visade sig att hon redan bestämt vilka granar som skulle avverkas. Tyvärr befann de sig på fel sida om rågränsen och en av mina bästa vänner råkade äga just det skiftet där praktexemplaren stod. Tja, vad gör man? Inte kan man neka en vacker brud sina önskningar i juletid. Yxan svingades raskt och snart fanns granarna fastspända på biltaket. Jag hoppas brottet är preskriberat efter så många år?

När jag ändå är inne på ämnet förbjudna granar kan jag också nämna den gången i Malmö när jag bevittnade en, nej två, fräcka julgransstölder. Det var fest på Dalaplan några dagar innan jul. Vi var ett helt gäng som firade ett eller annat. Tjejen som bodde i lägenheten hade ingen julgran. Hon hade inte råd. Flera av festprissarna tyckte att detta var orättvist. Naturligtvis skulle hon ha gran, speciellt som försäljning av julgranar inte var långt borta. Tyvärr var försäljningen stängd eftersom det var lördagskväll. Detta hindrade dock inte de modiga riddarna från att bege sig ut på julgransjakt. De travade iväg till Mobilia där de helt sonika klättrade över stängslet och hämtade en gran. Någon vakt såg de inte till.

Det visade sig dock att granen inte alls var så fin att festens värdinna ville ha den i sin bostad. Kvistar fattades här och där och såg den inte lite trött ut? Riddarna lät sig inte nedslås av detta dystra besked. Styrkt av eldvatten begav de sig åter ut på julgransjakt till samma ställe. En stund senare kom de släpandes med en ny gran och minns jag inte helt fel fick den godkänt. Vad de gjorde av den första granen vet jag inte men kanske den fick stå lutad mot något trafikljus?

Julaftonen 2010 tillbringade jag hos mina grannar, tillika syster Jane med familj. En bastant julmiddag avnjöts. Vis av tidigare julmiddagar smakades lite av varje och därefter togs påtår av det mest goda. Själv bidrog jag bl.a. med Tjärströmming från Camillas Fiskdelikatess i Molpe, rökt vildsvin från Esse Wild Pigs och Skåne Akvavit. Även köttbullarna var goda och den hemmagjorda morotslådan var superb!

Vi besökte därefter gravgården och planterade ljus på anhörigas gravar. Det är väldigt vackert med alla dessa ljus i den mörka vinterkvällen. Vi mindes alla de som vi firat jul med en gång i tiden.

Som avslutning på julaftonen serverades fruktkräm med vispgrädde. Ett gott dessertvin från Cypern avrundade de gastronomiska utsvävningarna.  Jag råkade ut för fler äventyr på julaftonen 2010 men det tar vi en annan gång.

 

Legal gran

 

 

Ljus för de Saliga

 

0 kommentarer

  • Syster Yster

    Jag har aldrig tänkt på julgranar som legala eller illegala, de orden förknippar jag mera med invandrare och flyktingar. Vår äldsta dotter tyckte att jag var en aning sparsmakad med pyntet i granen vilket jag inte ville godta. Men nu finns den på bild och jag får lov att hålla med dottern, trots att granen är legal..

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »