Sista måltiden och cykeltankar
Idag var det sista gången som Torsdagsklubben höll möte på Fjärdens Kaffestuga i Oravais. I morgon är det stängt och förblir så tills någon annan företagare finner behag i stället. Synd, tyckte vi samstämmigt för maten har varit utsökt och priset för oss pensionärer mycket resonabelt. Den sista måltiden bestod av lammfärsbullar, tzatsiki, mangobroiler, potatisgratäng samt påsktårta och kaffe. Plus ett prima salladsbord med många sorter. Som ni förstår är det inte tomt prat när jag berömt detta matställe.
Vart vi hädanefter skall vända oss för sammankomster där prisvärd lunch ingår får framtiden utvisa. Man vet aldrig, kanske nya kulinariska äventyr väntar? Som jag brukar säga, det finns alltid alternativ.
Våren, ja våren, den har kommit. Snön smälter bort och snart är den förgången, snart håller det gröna oss evigt fången. Alltså vid gräsklipparen en gång i veckan, vill säga. Mera dramatiskt än så är det inte, vid närmare eftertanke. Om inte det blir en torr och varm sommar som ifjol. Då behöver vi inte klippa gräsmattan så ofta.
Torrt är det redan. Så torrt att vi inte ens får bränna påskbrasan som redan står ståtlig mitt i byn för att antändas på lördag. Brandmyndigheterna har utfärdat eldningsförbud. Lydiga som vi är eldar vi ingen påskbrasa denna påsk. Snyft! Bryta traditioner.
I söndags fick jag böta för min senfärdighet. Eller rättare sagt i måndags. Jag har en app i min mobil som registrerar mitt motionerande och den visade mycket på minus när veckans ranson summerades. Av olika anledningar hade jag inte varit så flitig med motionerandet under förra veckan. Men skam den som ger sig, jag skall nå målet!
I söndags, veckans sista dag, beslöt jag mig för att göra en vandring till min villa (sommarstuga), 5-6 km bort, för att rätta till appens siffror. Dubbelt så mycket som jag annars brukar gå en vanlig dag. Allt gick bra, jag vilade på några ställen och insöp då vårens väsen i lugn och ro. Drack lite medhavd saft och njöt av solens varma stålar. Annars travade jag på i gott tempo.
Vid villan var allt som det skulle. Fjärden var ännu istäckt och fåglarna kvittrade och ljudade. Båtarna låg kvar på strand. Solen strålade och längre bort blänkte det första öppna vattnet likt kristaller. En plog med ståtliga svanar flög strax över trädtopparna där jag stod; tror ni jag hann fram med kameran? Svar: nej.
På måndagen var det sämre. Träningsvärk i mitt högra ben. Knäet och vadmuskeln gav sig till känna och klagade. Jag var på ren dialekt ”limin” och öm i knäet det högra. Det visar bara att jag inte rör mig tillräckligt och tanken infinner sig att jag borde öka mitt motionerande. Varför inte starta cyklandet redan nu? Vägarna är ju isfria och det är bara att trampa på! I morgon skall jag ta mig en titt på cykeln, kanske låta den se solen, kanske putsa lite här och var, kanske ta en liten inledande tur. I sommar skall jag cykla betydligt mera än ifjol!
Brukar du cykla och hur långt? Cykla i högt tempo eller på måfå? Eller finns det andra och bättre motionsformer?
Vintrigt vid min sommarstuga men bara någon vecka till. Kanske två?
Vid Hellnäs sund har det hänt betydligt mera. Redan nu finns båtar i sjön och bragder utlagda för fiskafänge.
Här en bild från dagens Kaffestuga. Ett glas i kras som sopas upp. En stund senare ganska mycket folk vid borden.
Nähäpp, ingen påskbrasa detta år. Budskapet var tydligt och klart. Inhiberad.
Påskbrasor är ju annars avsedda för att skrämma diverse flygande otyg vid påsk. Till exempel påskhäxor eller varför inte kråkor. Denna hann lyfta innan jag fick en fin profilbild.
Mitt gissel! Jag köper sällan godis men när jag köper äter jag genast upp det. Ingen måtta, ingen reson. Här är mitt samlade godis inför påsken och avsett för små påskhäxor som kanske besöker mig. Tror ni jag låter det vara ifred?
Du kanske också gillar
4 kommentarer
Wesber
Hoppas dom bygger nånting hotellaktigt där som man kan bo i när man kommer på besök, platsen är ju väldigt fin vid sjön. ” Limin” ja, det brukar jag köra med när dom vill att jag ska säga något på dialekt: Ja ha vari ut å språnji så ja e så limin i lonkon:. Den enda som begripit vad jag sagt är en fd granne som pratade Orsamål, hon tog det direkt. Eller ännu bättre o bre på med ” nej ja tråor ja tar livi åv me me dähär jykli, sa tjärndjin tå on sko heng se å e bara beklas fyr on”.
Per
Det finns planer på att ett österbottniskt besökscentrum skall byggas där men vad det innebär för övernattning är ännu höljt i dunkel. Amigo nere i kyrkbacken finns ju som ett billigt alternativ eller om man vill ha mera modernt så finns Norrvalla hotell.
”Limin” är ett bra dialektord för demonstration. Man kan undra hur utspritt det ordet är och vilken historia det har. ”Lonkon” är däremot okänt för mig även om jag förstår vad som menas.
När min syster bodde i Robertsfors fanns där en kvinna från Kvimo som bott där lång tid men hon prata inte mycket annat än Kvimo-dialekten rakt av och det gick också bra på det jobbet.
annepauline
Jösses, är påskbrasan inställd. Hur ofta händer det? Nog är det torrt i skog och mark. Här har vi nästan inte haft någon snö alls på hela vintern och inte har det regnat mycket heller. Varmt är det nu, uppemot 20 grader, jag vill inte ha den ihållande höga värmen som var förra sommaren. Då var det ju för varmt att cykla. Annars har jag alltid varit en hängiven cyklist, jag cyklar så gott som året runt så inte blir jag limin av att det. Försöker jag mig på att springa däremot blir jag limin. Äh, det är inte roligt att springa heller, jag får ryck mellan varven att jag ska springa men det brukar snabbt gå över. – Nog måste väl någon ta över Kaffestugan? Nog har den väl lönat sig rent ekonomiskt? Som Wesber skriver, varför inte bygga övernattningsmöjligheter? Kanske små stugor och tillgång till bastu. Det borde löna sig bra i alla fall sommarhalvåret.
Per
Så är det, inställd för första gången pga torka. Jag läste någonstans att det var en annan byaförening som brände sin brasa för en eller två veckor sedan just med tanke på eldningsförbud under påsken. Påsken kommer 9 dagar tidigare nästa år så då kanske vi får påskbrasan åter.
När jag bodde i Malmö cyklade jag året runt, i ur och skur, men här på vintern är det inte så roligt. Fast jag har en bekant lite norrut som cyklar året runt, även i när det är 20-30 minusgrader. Hon blev omskriven i tidningen som ”hon som alltid cyklar”.
Jag tror inte det är av rent ekonomiska orsaker som Kaffestugan stänger så månne inte någon ändå försöker sig på en nystart? Vi får hålla tummarna och att maten blir lika bra. Små stugor finns till uthyrning men ingen bastu. Ganska enkelt boende men tak över huvudet i alla fall.