Edvinstigen, kanske det bästa i Vasa?
Understundom funderar jag på vad jag med viss stolthet skulle visa upp som sevärdhet i provinshuvudstaden. Visst är stadens läge vid stränderna och närheten till skärgården fint men vad mera? Okey, museer och statyer men sådant finns i de flesta andra städer och jag vill påstå att Vasa inte har något extraordinärt ifråga om detta. Tja, shopping och restauranger i all ära men sedan saluhallen mer eller mindre säckat ihop är det kedjeaffärer som dominerar.
Några spektakulära byggnader finns inte heller. Och torget, det sorgebarnet, borde definitivt få en upprustning! Idag stort, sluttande och ödsligt de flesta dagar på året. Skall Vasa centrum få en uppryckning borde torget få en helt annan design och funktion. Jag har skrivit om detta i ett tidigare inlägg.
När jag så utgjutit min litania kom jag ändå på en grej som gör mig lite glad ifråga om Vasa stad, nämligen Edvinstigen i Vapenbrödrabyn. Jag besökte stigen i fredags och lyckades på kort stund få över 200 bilder fångade i kameran. Stigen är inte lång, drygt 1 km skulle jag gissa. Där finns en mängd skulpturer och installationer i trä, skrot och metall av de mest märkliga slag utplacerade i skogen längs stigen. Hur kan någon hittat på detta?
Mannen bakom skapelserna är Edvin Hevonkoski (1923-2009), en helt vanlig metallarbetare som bodde i grannskapet och som med skicklighet, fantasi och, vill jag påstå, konstnärlighet lyckades åstadkomma denna värld av underfundiga figurer och väsen. En sagovärld som barn rimglitvis inte kan göra annat än älska! Och varför inte vuxna?
Stigen som sådan är lättframkomlig och passar både för barnvagn och rullstol. Någon brant backe finns dock om man går hela stigen. Vissa av Edvins figurer och verk borde få skötsel och reparation. Speciellt de av trä. Samtidigt kan det vara en upplevelse att se dessa uppenbarelser smälta in i skogens hägn och utstå förfall. Förhoppningsvis förstår Vasa stad Edvinstigens värde och sköter den väl. Den är en av stadens främsta sevärdheter!
En sak störde något. Ljudet från trafiken, främst från R8:ns genomfart i Vasa. Tystnad i en stad är förmodligen sällsynt.
Jag mötte drygt ett dussintal människor. En enda, en medelålders man, tittade upp och sa Hej! De andra tittade bort eller ned i marken. Flera kvinnor tittade medvetet bort. Kanske var de rädda, kanske tyckte de miljön var otrygg? Skogen och en man med kamera. Synd att det skall vara så. Jag vet inte vilken historia detta område har men mitt på ljusa dagen verkade det vara rena konstmuseet. Kanske i skymningstid och i mörker något annat? Rent av spännande med alla dessa varelser som tittar fram och glor.
I söndags när jag vandrade till Hellnäs såg jag ett par pojkar som var ute med pulkan. Svårt att bedöma ålder men kanske 6-8 år. De var inte blyga utan ropade ”Tjenare” när jag passerade på landsvägen. Jag kunde naturligtvis inte svara annat än ”Hej” och vifta med handen. Tänk om det varit samma spontanitet på Edvinstigen. Nåja, stad och landsbygd är inte samma sak. I en stad är det mera anonymt, upptaget och ytligt. Eller?
Jag lade märke till pojkarnas ordval, ”Tjenare”. Ett rikssvenskt ord som sällan är brukligt här. Kanske till och med lite gammalmodigt i kungariket?
Hur som haver, Edvinstigen är värd ett besök när man tröttnat på stadens flärd och fart. En stilla promenad in bland granar och möte med de stumma. Jo, man kan ju försöka prata med dem i brist på mänsklig närvaro.
Jag tog en massa bilder och här kommer ett litet urval även om det blev nio stycken. Många fina bilder som jag fick välja bort.
Detta är en av de mera kända figurerna på Edvinstigen. President Tarja Halonen.
Vad finns i den kåken?
Ibland var det enkelt men fyndigt.
Huhuu, hen såg inte mild ut!
Raka spåret. Just här var det figurbefriat. Eller så gömde de sig?
Vad kan dessa två heta? De verkar i alla fall sikta uppåt.
Harar på språng.
Kanske är det Neptunus him self?
Dessa är personligen mina favoriter. Kan det vara Sju Bröder?
Edvinsstigen i Vapenbrödrabyn, Vasa – Bloggen Backlidens gård. Ett inlägg om barnkalas på Edvinstigen. Fler bilder att titta på.
Så här kunde torget i Vasa se ut – Ett inlägg där jag förklarar hur Vasa torg kunde se ut. Med skiss och allt, ha, ha
Egenland, YLE5 – Tv-program där det visas väldigt kort från Edvinstigen. Så kort att de till och med kunnat avstå att visa något alls från Edvinstigen om det inte blir mera än så. Här är jag allt lite missnöjd med Egenland. Men så finns det lite annat från Vasa också. Kan ses i utlandet.
https://goo.gl/maps/o9W7FXefCiYGYYQ28 – Edvinstigens position på Google Maps
Du kanske också gillar
4 kommentarer
annepauline
Vilken grej! Edvinstigen. Den har jag aldrig hört talas om, än mindre sett. Tarja Halonen är sig väldigt lik. Har hon hår av gamla borstar till automat biltvättar? Onekligen en herre med stor fantasi som åstadkommit detta. Jag tycker också bäst om ”Sju bröder”. De liknar den där kinesiska terrakotta armén på något sätt men de här är ju mycket roligare. Undrar vad konstnären tänkte när han gjorde dem? Sjunger de eller demonstrerar de eller ropar de: Äntligen land i sikte? Hararna är också kul, en vinter hare och en sommar hare. – Nä, annars finns det inte mycket att se i Vasa. Saluhallen var unik på den gamla goda tiden men nu är det ju ingenting med den. Torget är en rent bedrövlig historia. Där kan man lika gärna slå upp bostadshus. Tänk att bo mitt på torget i Vasa med utsikt mot Frihetsstatyn! Restauranger och andra matställen behöver inte byggas, såna finns ju redan till förbannelse. Hur många sådana kan behövas? Synd var det att Sokos försvann. Hur kom det sig? Hade de för dålig försäljning i Vasa? Finns Sokos kvar i Seinäjoki, tro? Haha, Sokos finns väl inte kvar överhuvudtaget. Tänk, vilken sensation det var när Sokos i Vasa öppnade. Där fanns RULLTRAPPOR!
Per
Tarja är sig lik, jovisst. Jag antar också att det är uttjänta borstar från en biltvätt som blivit till hår.
Där har du rätt, Sju bröder påminner om terrakotta armén. Fast de var betydligt fler. Precis det samma funderar jag också, sjunger de eller ropar de. Jag tror de sjunger. Länge sedan jag läste Sju bröder. I boken finns kanske svaret?
Det jag saknar i Vasa är något hus av nyare modell som sticker ut ur mängden. Ett hus med spännande arkitektur, kanske byggt på höjden. Ett nytt hus har vi, Fiskets Hus och det gillar jag men annars är liksom det mesta av stadens hus stöpta i samma slev.
Det är år och dar sedan Sokos varuhus försvann från Vasa. När varuhuset försvann vet jag inte men rulltrappan minns ja än idag. Så spännande och nytt när den kom.
Kvar finns Sokos Vakuuna hotell i Vasa och Sokos varuhus lär finnas på några andra ställen i Finland.
Wesber
Väldigt fina figurer, jag tycker alla var jättefina.Och hår från en biltvätt på Tarja Halonen, det var ju fiffigt tänkt!!! Kanske man skulle göra en egen figur och göra håret av gamla uttjänta piasava kvastar. Att Sokos i Vasa var nerlagt, det visste jag inte men jag håller med , man vill inte ta med sig släkt o vänner och visa upp Vasa för man skäms ihjäl sig över det fula torget. Tänkte dom bara till lite så kunde det bli stadens mittpunkt.
Per
Jo, visst är de fina alla de där märkliga varelserna. Du får ta dig en titt någon gång när du besöker Österbotten.
Torget är det däremot inte mycket att se. Vid större evenemang kan där finnas gott om folk men mestadels är det ganska glest. Stadens styresmän och -kvinnor borde faktiskt ta sig en funderare och radikalt bygga om torget! Jag har ju gett förslag, bara att sätta igång, ha, ha….