Allehanda,  Funderingar

Min coronadröm

”I have a dream” sade Martin Luther King år 1963. ”I had a dream” kan jag säga efter nattens drömsession. Förmodligen en coronadröm. Det blev klart efter att jag nu på morgonen tittade på Morgonstudion där ämnet drömmar i coronatider behandlades. Folk verkar drömma om coronan på ett eller annat sätt. Eller så lägger de in tolkningar om pandemin i sina drömmar. Vi människor har ju en härlig förmåga att inbilla oss saker och ting.

Plötsligt dunkade någon hårt i väggen på utsidan där jag ligger. Fem gånger. Jag vaknade till som i en dimma och känner mig lite irriterad. Dunkar själv i väggen fem gånger för att meddela: ja jag hör, ge f-n i att dunka i väggen! Det är tyst en liten stund och så hör jag åter dunkandet, fem gånger. Denna gång betydligt svagare och i en annan del av huset. Då först vaknar jag på riktigt och blir liggandes sömnlös en stund.

Vad månne den drömmen kan betyda? En varning? Eller något hotfullt på kommande? Jag är ingen drömtydare likt Josef i Egypten – ni minnas han med sina sju goda år och sju dåliga år – men när är jag sedan såg inslaget om coronadrömmar på TV:n så hade jag svaret: javisst, det var en coronadröm!

Det var helt enkelt Sanna Marin, Finlands statsminister, som dunkade i väggen med sina rekommendationer och restriktioner. Själv svarade jag irriterat med fem returdunkningar, jaaa jag hör, försvinn! De sista fem svaga dunkningarna var återgång till ett mera normalt liv, även om vissa begränsningar av min personliga frihet ännu finns en tid. Kanske fem månader? Nej det tror jag ändå inte för det har inte Finland råd med! Det måste vara fem veckor. 3 x 5 veckor.

Har du haft någon coronadröm? Eller bara dröm i allmänhet den senaste tid? Det var kanske en coronadröm? Låt höra!

Förra lördagen avslutade jag vintern. Snöskåttan (eller snöbjörn som den också kallas)  och skyffeln fick inta sitt sommarviste i uthuset.
Snart dags att tänka på vilka blommor som skall pryda blomsterharven denna sommar.

8 kommentarer

  • Livingwithmycamera

    Jodå, jag drömde en natt om att jag var hes. Fick inte ens ett minsta knyst ur mig och försökte förklara för folk att jag behöver papper och penna. Fick skriva med en liten blyertspenna ( såna de har på ikea ) men det gick inte . Det hände nåt i hjärnan och bokstäverna blev bara långa svaga skrangliga ettor eller försöka till nåt annat. Jag tänkte i drömmen att nu är jag nog i pisset för nu har jag nog inte bara tappat rösten utan har en hjärnblödning också… försökte därför skriva 112 men det blev bara tre streck III… just när jag kände att jag grips av panik så vaknade jag.. huhu helt svettig och ångestfylld var jag.

    Jag kan tillägga här att jag har astma och lungfibros och inte kan jobba på mitt ena jobb på ikea under pandemitiden, utan måste självisolera mig. Kanske drömmen handlade om min känsla av att inte kunna kontrollera läget och inte kunna påverka nånting? Min astmamedicin gör mig hes och pennan kopplade jag ju till mitt jobb på ikea så det kom väl med i drömmen det också…

    • Per

      En typisk coronadröm, som jag bedömer din upplevelse. Visserligen amatör i ämnet, intresserad av drömmar som jag är. Du är i drömmen sjuk, bunden och oviss, något som på riktigt drabbar svårt sjuka i covid 19. Inte så konstigt att du har dylika drömmar i denna tid.

      Dina tankar om drömmens koppling till ditt jobb är väl inte helt fel. Just detta att inte kunna styra din egen livssituation. Ibland blir drömmens detaljer, som din blyertspenna, en viktig länk till något större.

  • annepauline

    Natten som var drömde jag ( igen! ) att jag skulle resa till Amerika. En märklig dröm som jag drömmer med ojämna mellanrum. Min fars bröder emigrerade till Amerika i sin ungdom och min far reste dit för att jobba tre gånger i olika omgångar. Det var tänkt att hela familjen skulle emigrera till Amerika, vi hade till och med skaffat pass och visum och allt. Min far kom dock hem för gott och av vår resa blev det ingenting. Men se, jag drömmer att jag ska resa till Amerika än i denna dag. I natt var det alltså dags igen: Jag irrade runt hemma och hade inte packat nånting, det jag skulle ha med mig hittade jag inte. Jag sprang runt och vattnade blommorna gång på gång så de skulle klara sig medan jag var borta. Kollade klockan gjorde jag hela tiden, hjälp, flyget skulle strax gå och jag hade inte packat nånting. Mitt i allt fick jag för mig att börja gömma olika värdesaker ifall det skulle bli inbrott. Ett gammalt armband stoppade jag in i en dyna! Tack och lov vaknade jag. Puh, skulle tro att den virriga drömmen denna gång var ren och skär corona stress efter jag läste igår att fler och fler människor smittas av detta virus.

    Förresten vet du vilken bil stadsepidemiologen Anders Tegnell kör? Jo, Toyota Corona.

    Nu börjar folk hitta på skämt om eländet. Ett tappert försök att lätta upp stämningen.

    • Per

      Ha, ha, det tror jag inte på, Toyota Corona! Men ett kul skämt. Samtidigt skall man veta vem man drar ett coranaskämt för i dessa upptrissade tider.

      Förmodligen har din dröm påverkan av det som du kallar coronastress.

      Jag brukar också drömma resdrömmar, att jag inte hinner fram i tid, att jag glömt att packa, att jag letar bagaget, tappat biljetten och sådant. Ganska lika dina drömmar. Ibland åker jag taxi till en flygplats men taxin är sen eller kör vilse.
      Förr drömde jag ofta om att jag klättrade uppför branta berg, det var inget problem men när jag skulle ned, då var det svårt.

      Jag hörde ett annat ord, coronanationalism, något som hon Elisabeth Marmortein (SvT) sade i veckan. Det vill säga att den väg som landets regering valt i kampen mot corona så väljer folket att godkänna och berömma. Man sluter upp kring styret och rekommendationer trots att det kan finnas alternativ. Finland med sin metod, Sverige med sin. En nationalism i prövningens stund. Hon är för övrigt en mycket klok och analytisk kvinna!

  • Wesber

    Jag har inte drömt något alls om corona men ända sen jag flyttade till Sverige har jag drömt minst 2-3 ggr i månaden att jag bor hemma i barndomshemmet i Oxgangar med pappa och min syster. I drömmen lever mor min men har övergett oss och flyttat till hemlig ort. Sen i slutet av drömmen så får jag reda på att hon legat och tryckt och gömt sig i huset bredvid Betel hela sommaren.(som dina släktingar har som sommarställe nu). Det måste vara nåt trauma som jag inte bearbetat sen hon dog så hastigt den där måndagkvällen för 45 år sen, 44 år gammal. Men förra sommaren var jag hemma i byn och fick chansen att strosa runt vid huset och minnas tillbaka, sen har jag inte drömt den drömmen igen. Det blev nog ett avslut då tror jag. Här runt om tror jag snart alla i hela Borlänge är nersmittad med C och allra värst är det på äldreboendena där 46 st dött på kort tid, nu får det ge med sig snart. Ha en trevlig helg P-J och alla andra.

    • Per

      Aha, stället heter Tovisback.
      Du kan ha rätt om dina tankar angående din återkommande dröm. Kan vara jobbigt att alltid drömma samma sak. Min f.d. återkommande dröm om att klättra upp till ett berg och sedan ha svårt att ta sig ned är något liknande. Den drömmen har, tack och lov, också försvunnit sedan ett antal år tillbaka.
      Oj, 46 döda är mycket om det är på ett litet område. Normalt dör ca. 90 000 i Sverige på ett år. Nu är Corona-döda i Sverige 2200 men epidemin är ju långt ifrån slut.

  • annepauline

    Märkligt, jag drömmer också rätt ofta att jag kommer hem och ska bo i mitt barndomshem. I drömmen har huset stått tomt länge, flera år, men ändå finns massor av växter och blommor kvar i alla rum och är hur gröna och fina som helst fastän ingen vattnat eller skött om dem. Till och med uppe på vinden där vi aldrig hade växter är det som en djungel. I drömmen tänker jag att jag måste ta med mig alla dessa växter hem till mig när de nu klarat sig så bra. Så börjar jag grubbla på hur jag ska kunna packa och få med mig växterna. Alltså ständigt dessa växter! Jag har visserligen bortåt hundra krukväxter, alltså på riktigt, men varför ska jag behöva drömma om växter i alla varianter? Jag kanske ska slänga bort varenda växt jag har så slipper jag drömma om dem. Eller så börjar jag drömma att jag åker till soptippen och där står alla mina växter och är så gröna och fina…

    Man skulle ju undvika att smitta äldre med c – viruset till varje pris. Nu är det precis det som skett. Jag börjar tycka att Folkhälsomyndigheten är väldigt luddig och vag. De bara hotar med att stänga än det ena och än det andra men de gör ingenting. Klart som tusan att folk skiter i vad de säger efter flera veckors tjat. Det är väl bättre att folk hänger på uteserveringar och blir smittade än att staten ska vara tvungna att betala en massa pengar till restauranger för att de måste stänga och friställa personal. Det lär vara politik i allt.

    • Per

      Det verkar som om många har dessa återkommande drömmar. Ett slags tema. Undrar vad din dröm om huset och alla växterna kan betyda?

      Detta med att folk börjar tröttna på rekommendationer och restriktioner är intressant, något jag ganska tidigt förutsåg skulle komma. Här i Finland är det många ungdomar som i helgerna trotsar polisen och samlas ändå med sina bilar. Läste att det är samma på sina håll i Sverige. Även många 70-plussare känner sig utpekade och obekväma med situationen även om jag tror de flesta ännu försöker leva efter rekommendationer. Protester förekommer också på annat håll i världen, till och med i Kina som är en hårdför diktatur.
      Om det dröjer länge med restriktioner och begränsningar finns risk att politikernas och myndigheterna auktoritet och trovärdighet undergrävs och det kan komma en motreaktion. Samtidigt kan det bli konflikt mellan de som lever strängt efter rekommendationer, och kanske till och med kräver ännu mera åtgärder, och de som vill lätta på alla begränsande åtgärder. Inte minst på Facebook kan man se detta.
      Det finns mycket som vi inte har sett ännu med denna farsot och då menar jag inte bara sjukdomen och dess härjningar utan också ekonomiskt, socialt och politiskt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »