Allehanda

Stora sågardagen

Idag har jag sågat ved. Hela 25 kärror blev det, sedan tog pinan slut. Alltså vedtraven som jag sågat till klabbar och kärrat in. På dialekt heter vedtrave pino men vill man vara lite fin i kanten säger man piina.

Med sådant ganska monotont arbete har man tid att fundera. Bl.a. tänkte jag på semikolonet. Jag hade nämligen läst i en blaska att det finns de som vill förbjuda detta tecken i skrift. Jag använder tecknet med jämna mellanrum därför att jag tycker att det har sin funktion. Ok, det är inte alltid säkert att jag följer alla regler för semikolonets användning men jag vill ha kvar möjligheten att använda tecknet.

Jag försöker använda tecknet rätt; jag vet dock att jag felar. Rätt använt? Grundregeln för användande av semikolon är att två huvudsatser binds samman med tecknet därför att de hör så intimt samman att en punkt är onödigt särskiljande. Jag håller med om att det finns en stor gråzon för hur semikolon används och det är inte alls ovanligt att det används helt fel. Men att förbjuda semikolon upplever jag som trångsynt och von oben från ”förstå-sig-påare”.

Hur kan man förresten förbjuda att använda semikolon? Blir det böter om man synliggör tecknet? Ett förslag är att ta bort tecknet från tangentbordet. Då blir det strax svårare att använda tecknet men jag anser att det är översittarfasoner.

Den klassiska förklaringen till semikolonets användning ger Vilhelm Moberg i ”Sänkt sedebetyg” där läraren Mård anför följande:
”Dä finns tre stöcken skeljetecken här i världen: Dä lella, dä halvstora och dä stora. Di kallas komma, semmikolen och ponkt. Vid komma ska ni styra er lite, bara lite – så lång tid bara som det tar att blinka en gång. Vid semmikolen ska ni stanna dubbelt så lång tid – eller två blinkningar. Men vid ponkten ska ni styra er och ge er god tid medan ni drar ett helt andetag ur bröstet. Kom ihåg dä, barn, så länge ni lever!”

Det må så vara att semikolonets vara eller icke vara är på tapeten men jag tycker att särskrivningar är en betydligt viktigare sak att uppmärksamma. Hur ofta ser man inte helt huvud lösa särskrivningar som irriterar?

Tänk vad man kan fundera på när man står vid sågen och kapar klabb för klabb! Snart har vi vintern här med kyla och snö. Då är det fint med torr björkved att mata i spiseln.

I tankar medan jag tankar ved

6 kommentarer

  • tom sorhannus

    Känner såväl igen det där med att man får många tankar när man utför rent mekaniska arbeten, som vedklyvning, gräsklippning, diskning mm. När man sätter sig ner för att tänka är huvudet tomt som en ballong.

    Håller fullständigt med dig om semikolonet. Tror faktiskt jag ska börja använda det lite mera i mitt skrivande också 😉

    Kanske vi kan putta ner paragrafryttarna från deras höga hästar.

    • Chorizo

      Allra bäst tänker jag när jag är ute på promenad, gärna med ett mål men inget krav på x antal kilometer som skall avverkas på viss tid.

      Kanske man borde bilda en grupp på FB för semikolonets bevarande? 😉

      Förresten, ingen som upptäckte min särskrivning? Jag hade nästan väntat mig ett krux i kanten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »