Vetenskap, trams och troll

Idag råkade jag få syn på en artikel på Vasabladets webbplats med den upplyftande rubriken: ”Forskare: Så skiljer du vetenskap från trams”. Bra tänkte jag, äntligen ett ljus i mörkret och då tänkte jag inte på alla juleljus som nu tänds i allt större omfattning i by och stuga.

Det visade sig dock inte finnas något större Heureka inbakat i artikeln utan istället hänvisades till en bok av författaren, doktorn i epidemiologi och forskaren Emma Frans vid Karolinska institutet. Hon är en studerad människa och verkar ha en stor tro på vetenskapen och dess metoder samt är en krigare i kampen mot faktaresistensen.

Som faktaresistent har man sin uppfattning klar och där skall inte några obekväma ”fakta” och tvivel komma och störa världsbilden. Hellre stångar man sin panna blodig och plåstrar på med myter, halvsanningar och direkta lögner. Om man inte tar sin tillfykt till likasinnade och bara hör vad man vill höra, se vad man vill se.

Vad är sanning, vad är hittepå, vad är lögn? Inte helt självklart i alla lägen och inte minst på some (sociala medier) och i anonyma kommentarer på webben. Där finns allt från fanatiker, konspirationsteoretiker, ren okunskap till troll. Var kommer så den allvetande vetenskapen in och rättar till de värsta påståendena och direkta trollerierna?

Låt säga att sanningen inte alltid är enkel. Den tarvar allt som oftast att man sätter sig ned och undersöker, läser, lyssnar och lär. Och tar en extra funderare innan man tror sig vara något på spåret och därtill är pelagrut ödmjuk. Man kan kanske faktiskt ha fel?

Eller söker man bara fakta/uppgifter som bekräftar ens egen förutfattade mening?

Usch, det låter jobbigt det där. Jag vill ha svaret nu och gärna skall det vara enkelt att förstå. Raka rör, pang på rödbetan, fixat på nolltime! Känna att jag får utlopp för min ilska, mitt missnöje och min energi. En enkel förklaring nu på stubben.

Ifjol höstas fick vi lämna in förslag till kurser hos Medborgarinstitutet i kommunen. Jag försökte dra mitt strå till stacken och föreslog en kurs eller åtminstone en föreläsning om hur man tolkar statistik och är källkritisk på Internet. Internet är fullt av information, påståenden, statistik, tolkningar, teorier, foliehattar och troll. Mycket är bra men det finns också mycket skräp. Hur navigera rätt i denna djungel? Hur bemöta faktaresistens, okunskap och trollen? Sin egen och andras. För är någon helt oskyldig?

Någon kurs blev det inte trots att det finns ett uppenbart behov.

Istället får jag ta min tillflykt till kloka människor som Roland Paulsen, Hans Rosing – frid över hans minne – och nu denna Emma Frans. Jag beställde idag hennes bok ”Larmrapport – att skilja vetenskap från trams”. Alltid får jag någon insikt och större förståelse för hur det fungerar på nätet och i verkliga livet.

Jag tyckte innehållet i boken som finns på Adlibris webbutik är intressant:
– Checklista för hur man granskar avsändare
– En välbehövlig ordlista
– Framtidsspaning
– Förklaringar till olika sorters studier och hur de bör bedömas
– Genomgångar av allt från mansplaining till publiceringsbias
– Grundkurs i källkritik
– Råd för hur du bemöter felaktiga påståenden
– Raljerande och allvarliga tweets
– Skräckexempel
– Sätt att genomskåda vanliga tricks
– Verktyg för att förstå statistik och diagram 

Boken får bli julklapp till mig själv.


Larmrapporten –  Adlibris

Emma Frans 

Emmas Selektion  –  blogg

Roland Paulsen 

Faktaresistens

Konst, vetenskap eller trams? Så här kan vi inte ha det. Alltför svårt att förstå. Säkert något skumt! – Umeå stadsbibliotek. Det visade sig vid närmare efterforskning att skulpturen har det passande namnet ”Reason to attack” . Konstnär: Veronica Brovall

 

 

Annonser

2 thoughts on “Vetenskap, trams och troll”

  1. Intressant bok. Jag tror jag ska införskaffa mig den jag också. – Men vad i hela friden betyder pelagrut? Har aldrig varken hört eller läst ordet förr.

    Gilla

    1. Ha, ha, jag tänkte väl det. De flesta lär nog inte veta vad det ordet betyder men på pin kiv använde jag det med hopp att någon skulle ställa frågan. Det länder dig till ära för det man inte vet, det tar man reda på. Om vetskapen sedan går att använda i det dagliga livet är en annan sak.

      Jo, jag håller just nu på att läsa Per Olov Enquists bok Ett annat liv och där använder han ordet. Det är ett gammalt västerbottniskt – men även norrbottniskt med något annan stavning – dialektord för lite grand, gnutta… En för övrigt riktigt bra bok där dialektala ord och uttryck från hans uppväxtmiljö i Västerbotten allt som oftast smyger sig in. För att exakt förstå hur ordet uttalas borde man höra hans ljudbok som också finns på Adlibris.
      http://runeberg.org/dialektl/0527.html Längst ned på sidan i vänstra spalten.

      Ja, Emma Frans bok verkar intressant. Jag hoppas på fina lässtunder och ett och annat aha!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s