Vörå runt i sommar – Maxmo till Oravais
Lördagskvällen begav jag mig ut på den andra rundan i ”Vörå runt i sommar”, en kampanj för att besöka mindre kända pärlor i Vörå kommun. Förra gången åkte jag ut till Stråka viken på Österö, denna gång blev det först söderut till Nabben och sedan längst norrut till Ånäs stenbro för att till sist avluta den fina sommarkvällen i Kastminnet i Karvat.
Nabben i Maxmo (63.238595, 22.041689) blev som sagt mitt första mål för kvällen Kanske inte helt okänd som båthamn och Nabbens sommarrestaurang. Vad jag kunde se fanns det gott om folk på terrassen och musik hördes också. En perfekt kväll att njuta av mat, dryck och underhållning. Jag tittade inte in till restaurangen denna gång men en och annan bit mat har här avnjutits. Istället letade jag efter den A4 som berättade om stället och ställde frågan som är en del av utlottning av köpkort till någon restaurang. Jag snurrade runt en stund tills jag till sist hittade min A4 gömd bakom en bil som parkerat alldeles invid väggen där pappret var uppsatt. Lite klurigt där.
Nabben är en gammal hamn och handelsplats och här har också funnits lanthandel och konstindustriellt väveri. Nu är stället mest känt för restaurangen och hamnen. Selmas Torp ligger också alldeles bredvid och är ett utmärkt alternativ om man vill hyra en modern och fräsch stuga för övernattning. Mina kanadensiska vänner från ifjol hyrde stugan och de var mycket nöjda, alla sex.
Jag fortsatte till Maxmo Andelsmejeri i Ölis (63.197890, 22.065673) nära riksåttan. Jag visste inte ens att stället fanns så det var det första okända stället för mig i listan på 19 besöksmål. En mindre byggnad som tidigare använts som mejeri fanns samt en stuga som såg ut att vara någon typ av samlingslokal. Nu huserar här mest Kärklax älgjaktlag. Ett älghorn fanns naturligtvis uppsatt.
Jag rullade vidare och i Bertby svängde jag av för att besöka Herrholmen (63.251447, 22.237903), en före detta känd marknadsplats och mötespunkt. Tidigare har här också byggts fartyg men idag har stranden och vattnet försvunnit långt ut i vassen. Landhöjningen har gjort sitt sedan marknader på 1700-talet och tidigare. Vägen dit ut på drygt 2,5 km är kanske inte den bästa för cykeldäck, fylld med skarpt krossmaterial.
Kanske inte så jättemycket att se men det var ändå intressant att besöka platsen som är rätt känd och omtalad i historien. Man får föreställa sig marknader för århundrade tillbaka och vilket liv och kiv som då var här. Den hade jag gärna besökt. Nu var här lugnt och stilla. 3-400 meter längre bort finns också Vörå å om man vill utöka sin expedition.
Bettan ville gärna fortsätta och nu blev målet en annan historisk plats, nämligen Wilhelm von Schwerins bro (63.276519, 22.342557), strax söder om Oravais i Karvat-skogen. Här blev den unge greven Wilhelm von Schwerin sårad när han deltog i strider mot de ryska trupper som skulle över bron i 1808–09-års krig, eller som man säger i Sverige, finska kriget. Här bildade Hälsinge Regemente, ryttare från Svea Livgarde samt Svea Artilleriregemente linje mot de framryckande ryssarna. En bit längre norrut finns själva slagfältet där förmodligen Finlands öde avgjordes för mer än 100 års tid fram till självständigheten 1917. Slaget vid Oravais förlorades och Finland erövrades av Ryssland. Johan Ludvig Runeberg, Finlands nationalskald, har i Fänrik Ståls Sägner diktat om denna Wilhelm von Schwerin.
Den bastanta men ganska smala bron som jag har besökt tidigare ligger inte alls långt från riksåttan.
En bro till skulle besökas under kvällen, nämligen Ånäs stenbro (63.322336, 22.401163) norr om Oravais centrum där Kimo å brusar fram. Fast nu var det inte mycket vatten i farten. Stället var också ganska igenväxt med sly och buskar men efter lite anstormning i djungeln lyckade jag ta mig till en position där jag fick en hyfsad bild av denna präktiga stenbro. Inget dåligt byggnadsverk, speciellt med tanke på den tidens teknik och hjälpmedel.
Stället ligger nära riksvägen så spanar man in Oravais Rökeri (köttrökeri) så är det nära där.
Det kanske bästa sparade jag till sist, nämligen Kastminnet i Karvat (63.297291, 22.277599), en båthamn och litet fritidsområde ut mot havet. Stället har jag besökt tidigare så vägen var mig bekant och ligger på bra cykelavstånd från riksåttan. Ett vackert och fridfullt ställe där man mycket väl kan plocka fram korgen med kaffe, förfriskningar och tilltugg. Här finns också en bokkoja där man kan få något läsbart med sig hem. Hängmatta för den trötte och piltavla för den otrötte finns att tillgå. Vill man bada finns här en utmärkt badbrygga.
Så tillbringade jag lördagskvällen. Det är inte alltid bara målet om är målet utan vägen till målet kan också vara intressant. Ibland får man se sådant man inte förväntat sig. Att leta fram ett okänt resmål kan också vara ett äventyr men för att underlätta för den som kanske vill besöka ett eller fler ställen så har jag satt in Google-koordinater inom parentes som bara är att klistra in i Google Maps och sedan zooma ut. Ibland kan det underlätta att använda satellitvyn. Vill du leta upp stället själv så struntar du i mina koordinater.
Hur har du firat midsommar? Lugnt och stilla eller hej hopp och små grodorna?
Nabbens småbåtshamn som också har gästhamn. Restaurangen i bakgrunden.
På väg till Nabben kan man passera denna trevliga blomsterbil om man kommer från rätt håll. Själv nöjer jag mig som bekant med en blomsterharv. På andra sidan vägen finns Tottesunds herrgård, också ett intressant ställe att besöka. Vandringsled finns också runt knuten.
F.d. Maxmo Andelsmejeri i Ölis.
Herrholmen som den ser ut idag, en kulle mellan skog och strand. Liljekonvaljer hittade jag här.
Wilhelm von Schwerins bro i Karvat, Oravais har visst figurerat förr på denna blogg. Här har larmats och bullrats, skjutits och blodats. Somliga bet i gräset. Idag rena idyllen.
Ånäs stenbro. Lite djungelaktigt.
Så är vi framme vid sista resmålet i lördags, Kastminnet i Karvat by.
Bord och bänkar för den som vill duka fram. Uppe till vänster finns bokkojan där man kan skriva en vers i gästboken om man vill.
Karvat by är ju lite historisk i sig. Har fanns Björken och stjärnan som är omskriven av Zackarias Topelius. Fin park finns också i byn men lekplats och bord för pausen. Majstången var nyklädd så nog hade de firat i midsommar i Karvat även denna midsommar.
Nabben restaurant – hemsida
Selmas torp – hemsida
Wilhelm von Schwerin – Wikipedia
På besök i Karvat – ett tidigare inlägg på min blogg
Karta över alla resmålen – Denna gång blev det nummer 3, 4, 19, 7, 8 och 6. I den ordningen.
4 kommentarer
Wesber
Åååå så vackra foton, Nabben har jag varit till, där fikade vi. Fotot på blomsterbilen ett perfekt kort, det ska du lägga ut på insta det var så vackert. På Oravais slagfält ligger gubbens en släkting begravd, han ryckte in frivilligt från Hälsingeregementet och kom aldrig hem igen. Hörde att dom hittat en uniform där som hörde till det regementet, släktingen hette Erik Bom och var från Alfta. Här är det utlovat 32 gr tills på onsdag, hu jeda mej. Trevlig fortsättning på sommaren.
Per
Erik Bom låter som ett soldatnamn. De hade ofta korta träffande namn även om detta var Bom.
Blomsterbilen dyker upp varje sommar så den är nog ganska känd. I övrigt fina putsade gårdar och trädgårdar längs vägen genom Tottessund.
Värmen fortsätter även här, ett riktigt pangväder så långt denna sommar.
Annepauline
Jag upprepar igen: Vilka härliga bilder från Sommar-Finland! Visst finns det många intressanta och historiska platser på hemmaplan. Vad har inte dessa platser sett genom åren? Dessa stenbroar! Vad har inte de varit med om? Vid Toby stenbro, till exempel, har det skett många dramatiska historiska händelser.
Vid Tottesunds herrgård går det väl fortfarande rykten om att det spökar. Tro det om man vill eller inte.
PV:n är kul. Inte så fint målad tycker ju jag men blomsterhavet är fint. Jag kan tänka mig att det är en och annan som stannar för att fotografera bilen.
Per
Kul att du gillar bilderna!
Toby stenbro har jag hört talas om men den har jag inte besökt. Knappt så jag ens vet var Toby är. Det vore kanske en idé att ta en tur längs älvbyarna och sedan svänga söderut mot Toby och Helsingby. Jag tror inte jag kört den rutten någon gång tidigare så varför inte denna sommar vid tillfälle. Har jag tur så kanske jag också får syn på Toby stenbro.
Jodå, Vita Frun finns kvar på Tottesunds herrgård. Vart skulle hon ha försvunnit?
Och jodå igen, jag har tidigare fotat bilen med blommorna.