Funderingar

Ingen skräckfilm för mig

Blev det något Halloween firande denna helg? Förskräckliga varelser som styrker omkring, spöken och häxor, blodiga figurer och så ett och annat benrangel. Kanske någon med kniv i högsta hugg dyker upp?

Uppriktigt sagt så förstår jag inte att folk firar Halloween. Kanske för att det är en maskerad, kanske för att det inte finns något annat att fira mitt i mörka hösten? Något som kom den vanliga vägen, västerifrån. Nej, något Halloween blev det inte för mig och inte lär det bli i framtiden heller.

Förresten, varför vill vi se skräckfilmer, actionfilmer där folk dör, våldsamheter, galenskap? Är det så spännande att se någon dö och att sedan se mördaren bita i gräset till vår stora lättnad och belåtenhet? Ett slags hämndbegär som blir tillfredsställt. Finns det inte nog med död och elände i världen att vi också måste ta del av detta en filmkväll? – Visserligen påhittat men ändå.

Jo, förr i världen tittade jag också krigsfilmer, westernfilmer, diverse skurkfilmer och naturligtvis Bond, Mr. Bond. När jag senast sett en sådan film kan jag inte idag minnas. Måste vara årtionden sedan? I alla fall länge sedan. Däremot kan jag titta filmer där i och för sig våld förekommer men där handlingen är av det komiskt överdrivna slaget, typ de gamla Trinity-filmerna. Där kunde hjälten tåla hur mycket stryk som helst och ändå promenera i väg glatt visslande.

Hur påverkar våldsfilmer oss och är våldet, fiktivt eller äkta, en del av människans villkor? Något vi vant oss vid, både historiskt och i nutid. Hur skulle filmindustrin se ut helt utan meningslösa våldsscener i handlingen? Jag vet inte, vad tycker du om våldsfilmer? Vilken typ av filmer brukar du se?

London

Finns kanske något ruskigt där längst bort i hallen? Ser inte så ut men vem vet…. så brukar ofta filmer börja.

8 kommentarer

  • Petra

    Enda med halloween jag tycker är ok är att ha pumpor som dekoration och lyykta . Men förövrigt är allt annat onödigt. Inte heller nån tradition härifrån , utan från USA .

    • Per

      Ljusdekorationer, pumpa, lykta eller annat, är ju fint i höstmörkret men jag är ändå ganska sparsam med detta. Till jul, då händer det sig att jag festar till det lite grann med ljus och stjärnor.
      Jag kan tänka att för barnen kan det vara lite spännande med att klä ut sig vid halloween, ungefär som påskhäxor, men det är ju i grunden ett skräcktema.

  • Wesber

    Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Vet inte varför folk tycker om att frossa i skräck när det finns så mycket skräck och ondska ute i världen. Skräckfilmer är inget för mig numera, nä det ska vara roligt så man får skratta som tex i komedifilmen ” Trångt i kistan ” . den kan jag rekommendera.

    • Per

      Vissa filmer och skildringar med verklighetsbakgrund innehåller våld och skräck, därför att detta är människans ok och bör skildras som det är men en stor del av filmindustrin, böcker också för den delen, frossar utan finess i meningslöst våld, brott, kriminalitet och galenskap. Det märkliga är att vi, eller i alla fall många, gillar detta. Man klagar över gängkriminalitet men gottar ned sig i kriminalromaner och våldsfilmer. Ett märkligt och intressant fenomen.

      Jo, en fin komedi, dokumentär eller varför inte porträtt av en udda människa/människor är nu för tiden mitt val när det gäller att bänka sig framför TV-apparaten, eller för min del, vid datorskärmen.

  • annepauline

    Inget Halloween firande för min del. Jag tycker att det är helt onödigt men ungar och ungdomar tycks tycka att det är kul. Jag har aldrig tyckt om skräckfilmer heller eller ”blodiga” böcker. Jag köpte en gång Mats Strandbergs bok Färjan. Det är en riktig skräckis och jag klarade inte av att läsa mer än halva boken. Usch, jag förstår inte att någon kan skriva så äckliga historier.
    Många gånger överträffar dock verkligheten fantasin i skräck och fasor. Att någon vill läsa om sånt eller se sådana filmer kan jag inte förstå. Men, men alla är på många sätt olika.

    • Per

      Jag börjar alltmer tro att Halloween är en generationsfråga. De flesta som blivit torra bakom öronen firar inte eller så nöjer man sig med lite ljus i pumpor eller andra ljusdekorationer. Däremot tar barn och ungdomar tillfället i akt att bryta höstens gråhet och mörker med maskerad och diverse utstyrsel. Visst, alla är på olika sätt.

      Så sant, verkligheten överträffar många gånger fantasin när det gäller skräck och våld. En bok jag inte kunde läsa till slut var en verklighetsskildring som handlade om en lägerkommendant för nazisternas utrotningsläger. En helt vanlig kriminalkommissarie från Österrike, tror jag det var, som blev lägerkommendant och ledare för något av det mest fasansfulla som hänt mänskligheten. Den var så hemsk att jag till sist lade den till sidan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Translate blog »