När jag slog upp tältet förra torsdagen vid middagstid hördes fiolmusik från ett tält i närheten. Nästan hela eftermiddagen hördes musiken för att sedan försvinna och inte mera återkomma. Som om en piratradiostation blivit upptäckt och haffad. Istället höll en trumgrupp i närheten sessioner varje eftermiddag. Ett envetet trummande som var både irriterande och medryckande. Det hör liksom till att det skall vara trummor, spontanspel och gatumusikanter på Urkult. För att inte tala om alla små tältkonserter av alla de slag. De flesta missade jag. 😉 Jag hade mina favoriter på de olika scenerna. Lovisa Negga var en av dem men hon var krasslig och febrig och det märktes också…