-
Toner i sommarkvällen
En vanlig syssla sommartid, speciellt när det är soligt och torrt, är att vattna blommorna på anhörigas gravar. Det finns några gravar på begravningsplatsen i Malakton, Oxkangar som jag brukar ta mig an. Förstås fars och mors grav men också farfars och morfars, med tillhörande familjemedlemmar samt några gravar till. Den äldsta är farfars mors grav, hon som kallades Greet-faasson och var född 1862. Tänk en evighet sedan hon föddes som ett litet knyte! Den tiden var Finland under rysk ockupation även om landet i mångt och mycket skötte sig självt. Mycket har hänt sedan dess och de som levde då skulle säkert förundras stort över dagens värld och samhälle.…
-
Utställningar för levande
Igår besökte jag en fotoutställning på Ibis/Konsthallen i Vasa. Fotografen Vesa Ranta skildrar glesbygden i Kajanaland och Norra Österbotten. Utan tvekan fina bilder men varför så få? Det fanns kanske 15 bilder som visades i ett ganska begränsat utrymme. Jag hade gärna tillbringat en god stund bland hans bilder men nu blev upplevelsen snabbt avklarad. Kändes lite snopet när det inte var större än så. Själva konsthallen, inhyst i stadshuset, är inte heller stor och ingen annan än jag syntes till förutom en ung dam som höll vakt vid ingången. Dock fördjupade jag mig inte närmare i den utställningen som huserade där utan skyndade vidare till en annan utställnings- och…
-
Jag firade Allhelgona, inte Halloween
Halloween; skräckens, spökens och spexens högtid. Ett nytt firande som införts också i vårt land de senaste åren även om vi inte märker mycket av det i våra krokar. By är barnfattig. Det är barn som erbjuder Bus eller Godis. Ungefär som när små, söta påskhäxor knackar på med kaffepannan i handen och förväntar sig godis och choklad i utbyte. Tyvärr finns det idag inte så många barn i byn. Annat var det på min tid då vi var många och ännu längre tillbaka i tiden när det kryllade av barn på varje gård. Igår kväll körde jag till byns begravningsplats för att tända ljus på anhörigas gravar. Det var…
-
Doris ringde men jag vattnade blommorna
I ett par kvällars tid har jag haft den trevliga, eller om man så vill, den opraktiska vanan att ta mig en rejäl tupplur efter kvällsvarden. Ikväll lade jag mig på soffan i akt och mening att studera den eminenta hembygdsskriften Orvas som utkommer varje sommar i vår kommun. Mitt i en släktutredning somnade jag. Jag väcktes ett par timmar senare av en dam från Ghana. Det är inte första gången som fruntimmer från Ghana visar mig uppmärksamhet och vill ha kontakt. Nu har de t.o.m. blivit så modiga att de ringer upp mitt i min skönaste sömn och stör. Men de får kallt nobben. Datorn står på mest hela…