Detta med räkningar samt rövare och rackare

Räkningar kommer som ett brev på posten, eller i datorn. Regelbundet och utan uppehåll om man inte avsäger sig vissa saker. Andra saker måste man bara ha, som t.ex. elektricitet.

Jag läste i bladet idag att var femte finländare lånar pengar för att betala räkningar. I en klunga på tio människor så lånar i snitt två personer pengar till räkningar. Egentligen bedrövligt för hamnar man i lånespiralen så lånas snart pengar för att betala lånen och då är det riktigt illa. En sak kan vara spelmissbruk eller annat missbruk men nog borde vanligt folk ha så mycket pengar att de kan betala de räkningar som kommer regelbundet. Eller är det så dåligt ställt i republiken att folk inte har råd att leva ett normalt liv? Inte bara i den finska republiken utan även i den franska. Där går det våldsamt till när fransmännen är missnöjda.

Blir det en strejk eller demonstrationer i Finland talas det om som om hela nationen kommer att gå under. Jag vill påstå att de viljeyttringar vi ser i Finland är småpotatis jämfört med Frankrike. Ta bara de franska bönderna när de tar sina traktorer och drar land och rike runt. Där hamnar de finländska bönderna definitivt i lä när de klagar på villkoren för landsbygdsnäringar.

Kanske har vissa människor det dåligt ställt därför att det finns skurkar som rånar statskassorna i Europa på enorma belopp. Jag tittade igår på dokumentären ”Männen som plundrade Europa”. Giriga finansmän och lagkloka som tillsammans med kända banker lurat statskassan och skattemyndigheterna i flera europeiska länder på mångmiljardbelopp. Skam på torra land! Kanske inte så konstigt att fransmännen reagerar även om de inte direkt protesterar mot detta svindleri i första hand. Men någonstans försvinner pengarna och jag tror detta är bara toppen på ett enormt isberg. Vi vet litet eller intet om det som storgubbarna i girighetens fångenskap skor sig på i lönndom.

Jo, jag fick idag en räkning från Telia. Någon flitig telefonanvändare är jag inte. För 21,90 europenningar i månaden får jag ringa tio timmar, skicka 600 SMS samt surfa på telefonen för 10 GB inom EU. Resultatet blev att jag använt telefonen 59 minuter på en månad, skickat nio SMS och använt telefonens Internet för 0,848 GB. Borde jag se över mitt abonnemang?

Storbanker bakom skatteplundring – minst 70 miljarder kronor förlorade 

Männen som plundrade Europa – SvtPlay

Turning Torso i Malmö, den vridna byggnaden

 

Protest

Idag stannade jag hemma från jobbet. Varför det, kanske någon frågar? Sjuk, Brunte krånglar eller på resa? Nej, jag deltar i en politisk strejk mot landets regering som vill inför väsentliga försämringar för löntagare i akt och mening att förstärka republikens konkurrenskraft internationellt. Lyckas man med det kommer också landets skuldbörda att minska. Sådant är resonemanget kring regeringens minst sagt impopulära åtgärder.

Saken är den att jag inte tror ett dyft på att detta är rätt väg. Skulle jag tro på programmet är också jag beredd på uppoffringar men detta är en ren inkomstöverföring från låg- och medelinkomsttagare till företagen. Regeringen menar att då kommer företagen att nyanställa och investera. Jag tror att det kan vara till viss hjälp för företag som har dålig lönsamhet men absolut inte att det blir en boom av nyanställningar. Tvärtom anser jag att köpkraften kommer att minska och därmed kommer den inhemska marknaden att stagnera ytterligare med företagsnedläggningar och ökad arbetslöshet som följd. En ond spiral.

Följande åtgärder planeras och diskuteras:

Minskad övertidsersättning. Minskad söndagsersättning. Förkortad semester för vissa anställda och minskad eller slopad semesteråterkomstpenning. Lägre sjukersättning och införande av karensdag. Mera arbetstid med samma lön, olika alternativ har förts fram. Överhuvudtaget sänkta lönekostnader för företag vilket i och för sig inte är dåligt men sättet; sättet! Minskat utlandsbistånd (som redan var lågt), minskat stöd till forskning, utbildning och studerande.

En kraftig åtstamning i ekonomin när det istället behövs stimulans. Detta kommer att sluta illa, därför protesterar även jag mot regeringens planer. Lägg därtill att de vill införa begränsningar i den fria förhandlingsrätten mellan de anställda och företagen. Nedskärningarna kommer främst att drabba kvinnor med låga löner, t.ex. inom sjukvården, äldreomsorgen, handeln. De som vi behöver mest och får sämst betalt skall än en gång offras.

Vilken är lösningen då? Skall vi fortsätta med hög skuldsättning och hög arbetslöshet eller finns de andra vägar? Det är lätt att gnälla och protestera men svårare att komma med alternativ. Jag har en lösning men den är så radikal att ingen, inte ens löntagarorganisationer och många löntagare tror på den. Än mindre företag och vår högerregering. Där sitter vi idag mitt i kräftgången och förmår inte att tänka nytt!

gryning
När skall en bättre dag gry i republiken? Inte med denna regering!

Pax

Efter kvällens tupplur på 3,5 h är jag pigg som en mört. Lurigt detta med att ta sig en nap på kvällen men ack så skönt att få sluta ögonen efter ett gott mål mat.

För någon tid sedan skrev jag ett inlägg om den finländska pastillen Sisu, en klassiker i godishyllan i republiken. En annan gammal goding i samma hylla är Pax, även den en känd pastill för den äldre generationen och fortfarande med i utbudet. Visserligen var Pax borta ur hyllorna en tid men återkom år 2007. Ursprungligen lanserades Pax 1947 för att fira freden i Paris där republiken ålades att betala 300 milj. dollar till Sovjetunionen som krigsskadestånd.

Pax betyder, som allom vet, fred på latin och visst var det en lättnad för Finlands folk att kriget var slut men den ekonomiska bördan gentemot vår östra granne var stor. Det föranleder mig att jämföra den summan med dagens utlandsskuld som den nya regeringen så aktivt säger sig bekämpa. Det skulle vara intressant att räkna om dessa 300 miljoner dollars till dagens euro och jämföra. Det är förhållanden jag söker, inte alltid så lätta att hitta på nätet. Eller jämförelse med 1993 när ekonomin i landet barkade helt åt skogen.

pax
Snygg design på asken.

Jobba mindre!

Svåra tider, härliga tider! Hur går det ihop? Vågar vi/jag/ du?

Igår var det, som sagt, tänkt att jag skulle åka till Den lyckliga staden. Därav blev intet. Istället ringde svåger upp från nämnda stad och vi hade en stunds konversation per telefon. Bl.a. berättade han om hur nöjd han är med livet just nu trots den ekonomiska nedgång som republiken drabbats av. Det innebär färre uppdrag för det egna företaget. Det har de löst genom att han dragit sig tillbaka i viss mån och låter den yngre generationen i företaget ta det arbete som finns medan han gör annat som han också gärna velat göra tidigare men som det myckna arbetet i firman inte alltid tillåtit.

Nu får han jobba i skogen med skogsvårdande arbete som är så roligt att han först kan slita sig från jobbet när det skymmer. Samtidigt som det är bra för konditionen och massor med frisk luft får han. Stora inkomster ger det inte men på sikt kommer skogen att ge avkastning och resultatet av arbetet ser han genast.

Han menar att det inte är en självklar katastrof att det är sämre tider utan då får man se sig om efter andra vägar och ofta kan de bli riktigt lyckade. Detta under förutsättning att man inte har stora skulder som slukar en stor del av lönen. För en ung familj med bostadslån och annat kan situationen kännas skakig om man inte vet hur framtiden riktigt gestaltar sig. Dagligen får vi läsa om avskedanden och permitteringar och säkert känner många oro inför framtiden.

Det är då man måste tänka annorlunda och inte bara se svårigheter utan också möjligheter. Kanske detta är en vändpunkt i livet som gör att det är dags att sadla om och göra annat?

Själv är jag benägen att hålla med honom. Jag menar en viktig sak i sammanhanget är att ta reda på vad man verkligen behöver och vilka resurser som fordras istället för att tillfredsställa köpbegäret med alltmera arbete. Arbete som stjäl tid. Många jobbar häcken av sig för att kunna köpa saker och ting de sedan inte har tid att använda och njuta av därför att arbetet tar sådan tid.

Idag kunde vi läsa i tidningen att ekonomiska experter i republiken kräver mera arbete som skall göras på obetald tid. Att de bara har mage att komma med sådana påhitt! Detta är bara ett sätt att sopa problemen under mattan och skulle göra ännu fler arbetslösa.

Istället borde vi äldre jobba mindre och ge arbete till ungdomar och unga familjer. Överhuvudtaget borde vi alla jobba mindre och inte låta oss dras med i ekorrhjulet som snurrar allt snabbare. Detta är dock en stor synd att säga och makthavare och politiker grinar illa när sådant kommer på tal. Jag har varit inne på det tidigare och bl.a. Underbara Clara bloggar om det. Filmen om henne i serien ”De obekväma” kan ännu ses några dagar till på UR Play så passa på medan tid är.

Idag snubblade jag över ett gammalt bokmärke som jag tycker passar bra i sammanhaget att läsa. Det är Maria Österåker som skrivit texten ”Att våga”. Att våga bryta med det gamla och se framåt. Jag tycker också det är en text för de som blivit friställda och vill hitta inspiration. Maria skriver också bloggen Lev mer på mindre, en filosofi som jag också försöker ta till mig.

Det är sådana som hon som för utvecklingen framåt, att de vågar göra annat, att tänka i nya banor, de som vågar hoppa. Det är annat än att kräva mera arbete som dessutom skall vara obetalt.

vägen framåt
Vägen framåt. Vem vet vilka möjligheter som finns bakom kurvan.

Radio, något jag inte kan vara utan

Visserligen är Greklands ekonomi på obestånd men den senaste åtgärden att stänga ned ERT, den statliga radion i Grekland är ändå väl dramatisk. Det är som att frånta ett folk all heder och ära, dess röst, dess information, Greklands röst både i landet och internationellt. Att det fortfarande är stora problem med ekonomin visar denna åtgärd. Förhoppningsvis är det en fint från regeringen för att genomföra en reform av radion och Tv:n i landet. Kanske de tog till storsläggan och drämde till för att få igång en reform, för att visa allvaret i situationen; alternativet hade varit en långsam process med ständiga protester, förhalningar och i slutändan ett magert resultat. Det verkar nu som vissa sändningar har återupptagits och vi får hoppas det blir en lösning som både främjar ekonomin och behovet av public service som inte privata mediabolag tillhandahåller.

Jag lyssnar en hel del på radion medan Tv-tittandet nu är på ganska låg nivå. Jag såg ett program häromkvällen, Adress New York från YLE5, den svenska Tv-kanalen i republiken. Annars kan det gå veckor innan jag tittar på TV. Det jag tittar sker via nätet.

Jag kom att tänka på vilken förlust det skulle vara om t.ex. den statliga radion i republiken och i kungariket skulle stänga ned. Vi i Pampas har ju tillgång till båda och många fina program kan vi lyssna på via etern. Jag listar några program som jag anser vara värdefulla och som jag regelbundet, om inte alltid, lyssnar till, via nätet eller etern.

Kaffekvarnen (Radio Vega) – programmet som spelar gammeldagsmusik, allt fram till 60-talet kan man säga. Ibland brukar jag skicka in en och annan önskning.

Café Continental (Radio Vega) – musik från hela världen, sådant man normalt inte hör i skvalradion.

Människor och minnen (Radio Vega) – säger självt vad det handlar om.

Samtal om livet (Radio Vega) – Intressant program med många människoöden.

Slaget efter tolv (Radio Vega) – Debattprogram

Vegas sommarpratare (Radio Vega) – sommarpratare

Sedan har vi också lokala program som Firarsvängen som är ett program från Pampas där folk hälsar till och lyckönskar till sina vänner och bekanta.

Språket (P1) – intressant program om svenska språket

Ring så spelar vi (P4) – lördagsmorgon i lugn och ro, långsam frukost och så detta sympatiska program.

Kalejdoskop (P2) – ett program med lite allt möjligt

Lanzkampen (P1) – Annika Lanz i full gång

OBS (P1) – Många intressanta ämnen tas upp

På minuten (P1) – ett program som är ett kaos, ett roligt kaos!

Vetandets värld (P1) – vad mycket nytt man får lära sig

Det blev mycket P1 och P2 från Sveriges Radio och det visar bara hur viktig en oberoende radiokanal är. Kommersiell radio skulle inte komma ens i närheten av den mångfald som statliga radion i Norden bjuder på. Jag betalar gladeligen den mediaskatt som är nytt i republiken i stället för TV-licensen.

antennträd
Mitt antennträd från vilka mina riktantenner utgår från. Det låter mystiskt men jag lyssnar på hela världen, via etern.

Grekland, var är dina godsaker?

I början på veckan läste jag en blogg där rubriken var: ”Allt för Grekland”. Bloggaren hade inhandlat grekiska vindruvor och hoppades att det något skulle bidra till lösningen av Greklands ekonomiska problem, låt vara i microformat.

Själv hörsammade jag uppmaningen i en kommentar till inlägget om att köpa grekiska produkter, även om det inte blev vindruvor. Idag köpte jag grekisk paprika fylld med ost. Osten var feta och mizithra, allt inneslutet i lufttät glasburk.

Det var inte helt lätt att hitta produkter från Grekland i köpladans utbud av livsmedel.  Mest var det oliver i olika format men mitt val föll denna gång på ostfylld paprika. Det är kanske det som är problemet för Grekland, att exporten för en tynande tillvaro?

En annan ekonomi, som är mångdubbelt större och med en skuldsättning som vida överstiger Greklands, seglar lugnt vidare på den ekonomiska oceanens hav utan att marknaden är det minsta bekymrad. I media står det knappt ett ord om det landets skulder trots att det kan påverka den globala ekonomin enormt.

Vem skulle tro det? Japan, det ekonomiska undret, har idag en statskuld på 235 % av BNP! Att den heliga marknaden, som tydligen styr allt, gillar läget beror på att landet exporterar. Men hur länge?

Jag skall inte trassla in mig i nationalekonomi och politik men exporten är viktig för ekonomin, vare sig vi vill det eller inte. Något höjer jag dock på ögonbrynen när jag läser ofta förekommande anonyma kommentarer som ”pryder” våra tidningars nätversioner och där själviskhet och ren egoism lyser genom när Greklands ekonomiska trångmål kommer på tal.  Vi och dom, mönstereleven och förloraren. Men hur länge? Kanske vore det skäl att stiga ned från de höga hästarna medan tid är och köpa en burk grekiska oliver? Eller varför inte vindruvor?

Nu känner jag för att fixa en kvällssmörgås som består av GI-semla från Andreas Knips Bageri (republiken), Allerums lagrade prästost från kungariket och som kronan på verket: en grekisk paprika fylld med smakrik ost.

För att inte den inhemska marknaden skulle missgynnas köpte jag också en burk (plåt) inhemska, skivade vitlöksgurkor. Låt vara att den burken mest såg ut som en färgpytts, den till vänster. 🙂 Smaken hoppas jag dock motsvarar priset.