Livet på landet,  Reflektioner,  Svenskfinland

Vilket blir språket i Stor-Vasas korridorer?

Om några dagar blir det rådgivande folkomröstning i Korsholm om en sammanslagning av Korsholms kommun och Vasa stad. Debatten går het och insändarsidorna i framför allt Vasabladet är fulla med åsikter. Till den milda grad att jag bara orkar läsa en bråkdel av insändarna.

Vi kan klart urskilja två läger, de som är för en samgång mellan kommunerna och de som vill ha kvar ett självständigt Korsholm. De som är för en samgång vill skapa ett starkt Vasa som kan hävda sig regionalt och nationellt medan motståndarna pekar på försämring av svenska språkets ställning samt problem med närdemokratin.

Motståndarna hävdar också att det avtal som träffats mellan parterna är för allmänt hållet och att detaljerna skall lösas senare vilket skulle betyda att Korsholm då förlorat sin förhandlingsposition. Det hela påminner om hur regeringen Sipilä hanterade flera av sina lag- och reformförslag: det löser vi sedan av på något vänstervis. Jag vill minnas att åtminstone ett förlag från regeringen t.o.m. hade så slarvig lösning att man menade att det får EU-domstolen reda ut i ett senare skede vilket är en häpnadsväckande inställning under lagstiftande process. Frågan är varför man inte i Korsholm-Vasa gett sig tid att lösa alla frågor på ett slutgiltigt sätt? Allmänna riktlinjer kan ofta tolkas mycket fritt och det finns risk att det inte alls blir som man tänkt sig från början.

Ett samgångsavtal gäller bara en viss tid, tre år eller något sådant, och sedan är det glömt. Vad som överenskommits om t.ex. närområdesnämnder kan redan efter några år upphävas av ett annat valt kommunfullmäktige. Eller så dör dessa nämnder självdöden. Många vackra och fina saker utlovas men när det kommer till kritan finns det annat som prioriteras. Sådant är politiker duktiga på.

Närdemokratin hotas menar motståndarna och visst är det så. En liten by i Korsholm kan mycket väl regelbundet ha haft en representant placerad i kommunfullmäktige men i stor-Vasa har byns röstetal reducerats så kraftigt att byn blir utan talesman eller -kvinna. Det är ren matematik, så fungerar demokratin. Lösningen skulle då vara nämnder för olika områden med rådgivande funktion men dessa nämnder lever nog ett ganska osäkert liv och vad jag vet finns inte liknande nämnder föreslagna inom nuvarande Vasa stad vilket gör hela arrangemanget suspekt.

Vi har också aspekten stad-landsbygd. Vasa stads innevånare kommer att utgöra en klar majoritet i den nya kommunen och de väljer naturligtvis in de som de tycker bäst företräder deras frågor. Hur mycket vet stadsbor och deras representanter om livet på landet och de speciella behov som finns där? I värsta fall vet de inte ens att byn finns.

Förbättrad ekonomi framhålls ofta när kommunsammanslagningar förs på tal. Är det så? Jag tycker hur man än vrider och vänder på saken så är kommunen alltid utan pengar, liten som stor. Det finns de som hävdar att ekonomin inte alls förbättrats i kommuner som gått samman. Det jag kan tänka mig förbättras i en större kommun är att tjänstemän och politiker kan specialisera sig på ett visst område inom förvaltningen och därmed bli duktigare på just den biten istället för att handha flera olika funktioner i en liten kommun och kanske inte ha tillräcklig tid och  kompetens för sina uppdrag.

Språkfrågan diskuteras också livligt. Hur påverkas svenska språkets ställning i stor-Vasa? Troligtvis märks det inte speciellt mycket i vardagen, livet knallar på som vanligt för de flesta. Det som händer nationellt är att ytterligare en kommun med svenska som majoritetsspråk försvinner. Sakta men säkert blir svenska språket naggat i kanten som förvaltningsspråk och i något skede kommer den finska majoritetsbefolkningen att fråga sig varför vi överhuvudtaget har svenska om nationellt språk i Finland. Alla är ju ändå minst tvåspråkiga, åtminstone på pappret, och det finns inga helt svenskspråkiga kommuner på fastlandet och de med svenskt majoritetsspråk är några få. De kan ju ändå finska, varför behövs offentliga dokument översättas, varför behövs svenska lösningar och institutioner? Svenska språket i Finland befinner sig redan nu på ett sluttande plan och raset kan gå snabbt när det sker, precis som idag när snön rasar av taket i blidvädret. Redan nu finns starka krafter inom den finska befolkningen som starkt ifrågasätter svenska språkets ställning i Finland och en dag anser de flesta att spillran bland kommuner med svenska som majoritetsspråk kan avslutas. Hur det går i Korsholm är av betydelse i sammanhanget.

Vilket språk kommer att talas i korridorerna efter sammanslagningen av de både kommunerna? Jag kan idag gott tänka mig att i finska till största delen talas i de kommunala korridorerna i Vasa medan svenska är det dominerande språket i Korsholms kommunkorridorer. Det är en sak vad som sägs officiellt, en annan sak är vilket det interna kommunala språket är och blir. Kan en innevånare från någon utby i Korsholm förvänta sig att bli bemött på svenska i de kommunala korridorerna i Stor-Vasa?

Som synes är jag skeptiskt inställd till en sammanslagning av Korsholm och Vasa. Men vad talar då för en samgång?

Vasa och Seinäjoki utmålas som rivaler om det regionala centra som förväntas uppstå i framtiden. Idag finns det två skilda landskapsförbund men det verkar som allt talar för att en större region kommer att bildas i framtiden och vilken stad blir då ”huvudstad”? Vilken stad är störst, starkast och präktigast av de två? Frågan är varför de gamla länen en gång i tiden överhuvudtaget upplöstes när de åter verkar uppstå i en eller annan form men med annan benämning? Var det politisk klåfingrighet och rävspel med i cirkusen?

Sammanslås Korsholm och Vasa kommer de att få en befolkning på ca. 87 000 innevånare medan Seinäjoki står kvar på ca. 63 000 om det inte sker ytterligare kommunsammanslagningar i området. En kapplöpning mellan de två städerna där de omkringliggande landskommunerna är maten som göder en svällande centralort. Helt i linje med den centraliseringsiver som finns i landet och som få verkar ifrågasätta. Politiker, experter och massmedia matar ständigt samma budskap: större städer, mera koncentration, migrationen till storstäderna. Självuppfyllande profetior?

Var finns det småskaliga samhället där samarbetet inom viktiga serviceområden sker via landskap som har egen beskattningsrätt och folkvalda representanter? Det som sker nu är att landskapsliknande områden bildas där de gamla kommunerna smulas sönder och blir betydelselösa medan centralorten är det enda som syns från Ring 3 och de som där bestämmer, d.v.s. riksdag, regering och investerare. Kommer vi alls att ha kvar kommunerna i framtiden? Vill vi ha det så?

Är storleken det enda viktiga har anhängarna av samgången naturligtvis rätt och man böjer sig därmed för den elit i republiken som eldar på koncentrationen av det finländska samhället. Anhängarna anför också svenska språkskäl för ett starkare Vasa. De menar att vinner Seinäjoki – med vissa partiers hjälp – kampen om rollen som ledande stad i landsändan så kommer viktiga funktioner i samhället att koncentreras till Seinäjoki och där får vi titta i stjärnorna efter svensk service. Att Vasa Centralsjukhus miste rätten till fulljour är bara början. Tyvärr kan denna åsikt ha visst fog för sig och ett nej till samgång kan innebära att Seinäjoki vinner med risk att vi svenskspråkiga kan få kraftigt försämrad samhällsservice för att inte tala om ytterligare förfinskning av näringsliv och handel i regionen. – Jag vill här framföra att det inte handlar om vilket språk som är bättre eller sämre utan om förhållandet mellan ett majoritetsspråk och ett minoritetsspråk. Det kunde lika gärna varit Sverige där svenska är majoritetsspråk.

Återstår nu att se hur fullmäktige i Korsholm kommer att tolka resultatet.  Blir det 50/50 är det hugget som stucket men blir resultatet t.ex. 60/40 i någon riktning är det ett resultat som de förtroendevalda bör respektera. Hur som helst så blir det spännande att se hur omröstningen utfaller och hur bataljen fortskrider. För det tar väl knappast ta slut med detta.


Korsholm – Wikipedia
Vasa – Wikipedia
Seinäjoki – Wikipedia

 

Blir det så att korsholmarna står med tomma händer efter en samgång medan bocken Stor-Vasa rusar i galopp till Helsingfors för att visa upp sig…

… eller blir det så bra att alla blir som en enda stor familj?
Och hur går det för resten av Österbotten?

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »