-
I köpladan
Nästan varje vecka gör jag mina veckoinköp i köpladan i Hemstrand, Vasa stad. Det mesta går på rutin och jag har under en stor del av pandemin valt sådana tider när det varit lite folk i farten. Samma runda, samma varor, samma människor; för det mesta pensionärer på torsdag morgon och förmiddag. En kvinna har jag dock saknat – hon handlar tydligen andra dagar och tider – en äldre kvinna som alltid bar långa kappor som gick nästan enda ned till golvet, sommar som vinter, och med håret stramt kammat (ingen afrofrisyr där inte). Hon såg väldigt anständig och nästan sträng ut, en värdig varelse. Hon körde Mercedes. Tillhörde hon…
-
När plötsligheten slår till
På väg norrut från Vasa, sista trafikljuset vid början av motorvägen där Förbindelsevägen ansluter. Alltså alldeles nära Prisma på höger hand. Här på Google Maps kan ni se en nästan exakt likadan situation vid samma ställe men med torrt väglag och betydligt längre bort. (Observera grönt ljus!) Jag kör i vänster fil eftersom det redan står en personbil i höger fil och väntar längre fram. Rött ljus men ca. 100 m innan trafikljuset slår det om till gult och grönt. Fint, jag har flyt! Just då när jag har kanske 20 meter kvar till trafikljuset kör en långtradare plötsligt upp på motorvägen från Förbindelsevägens anslutning. God fart har den också…
-
Om jag bara kunde skriva
Äpplena låg på sin vanliga plats, Allerums grevéost kostade samma som förra fredagen, två lökar vägdes, köttbullarna hade samma förpackning som senast. Påsarna med Klar Grönsakssoppa hade fått påfyllning i hyllan, grönt te fanns på sin vanliga plats men i hyllan med honung såg det ut som om det varit storm. En djungel av bröd mötte min syn, var fanns min favoritlimpa? En tub med tandkräm slank ned i vagnen. Igår höll jag en påse djupfryst brysselkål i handen. Jag gjorde min fredagsrunda i köpladan. Flödet av hugade kunder ringlade runt hyllor och gångar. Som en kork i älven flöt jag med i strömmen, förankrad vid min vagn, med handen…