Liten rapport

Byarådet bjöd idag på julkaffe i byastugan och naturligtvis rullade jag iväg dit. Ja, rullade för det är minsann inte sparkföre som det annars plägar vara denna tid på året. Istället blev det velociped.

Inne i stora salen hade alla tanter och farbröder bänkat sig och jag rymdes också med på ett hörn för det var rätt många som hörsammat inbjudan. 34 namnteckningar syntes i gästboken. Ordförande höll ett kort inledningstal och därefter serverades kaffe för den som det åstundade, te för mig och kanske någon till samt lemonad för de minsta. Glädjande nog kom även några barn varav den yngsta var ett år och därmed debutant. Det behövs också någon debutant bland alla tanter, ja och farbröder, som varit med länge.

Ja, vad talade vi om? Ljudnivån var stundom rätt hög så tydligen hade folk ett och annat att säga varandra. Det blev nog det vanliga om väder och vind, resor för min del, jobb och lite politik. Blandat. Så böljade diskussionerna fram och tillbaka. Fåraherdens mellanpojke bjöd upp till dans och en liten flicka fick snurra runt, allt utan musik men roligt verkade de ha. Länge sedan det dansats i denna lokal men så behövs det nya bybor för att få snurr på en annars ganska sömnig by så här års. Något mera dramatiskt än så hände inte. Stilla och roligt. Så även detta inlägg. Det enda man möjlige kan ta sig en funderare på är meningen: Stilla och roligt. Kan man säga så och vad menade jag?

bystugan
Välkomnande bloss och färskt granris vid den nymonterade farstubron.

Annonser

5 thoughts on “Liten rapport”

  1. Och där under fönstret till höger satt vi flickor och handarbetade med vår fröken Gun-Britt vackra vårdagar. Jag minns det som igår fast det är 48 år sen, jag gick där i skolan bara från klass 1 till 4 innan den lades ner och vi fick flytta till Stubbrösl skola. Nej nu måste jag styra kosan till Metropolen??? Borlänge och jobba, kl är 5 över 6 ser jag.

    Gilla

    1. Då borde den platsen kulturmärkas, eller i alla fall ställas en bänk dit så att det går att sitta på. 😉 Ja, tiden går!

      Gilla

  2. Läste snabbt igenom texten, med många flikar öppna och en korrespondens på gång. Slarvigt. Tänkte att här ska jag nog i alla fall INTE breda ut mig. Men jag hajade till på näst sista radens ord ”Stilla och roligt”. Vill inte framsälla mig som en hurtbulle som har tusen järn i elden, för det är jag inte – definitivt inte – men just då var det lite pyssel.

    Senare. Ett minne kom – ett minne som jag faktiskt ganska ofta tänker på, inte minst när det gäller språkutveckling såväl inom nationsspråken som hos individen. Det var en gymnasiekurs i svenska, och där ingick även normalt ett visst mått av danska och norska i språkförståelsedelen. Skrivning. Texten (norsk eller dansk?) handlade om en kvinna som beslutat att avsluta sitt liv genom att gå framför tåget. Hon hade definitivt beslutat sig, och hon gick ”roligt” mot sitt öde. Så absurt. Minns inte om man skulle översätta meningen, eller glosan ”roligt”. Men jag, som numera sakta blir allt gråhårigare, minns att jag redan vid det tillfället höll på att bli gråhårig av grubbel. Vände och vred på det ordet. Fick noll poäng på den frågan.

    Inte förrän man förstår den verkliga innebörden av det roliga gåendet befrias satsen från sin absurditet. För en stund hade jag även glömt dina tidigare beskrivna ”vandringar” i södra Sverige och Danmark – och dina norska jazzkamrater i Skåne. Det där med associationer är lite speciellt, i regel något som bara flashar till – medans letandet efter ett namn, en simpel sentens, eller det där man skulle fråga någon om, kan förstöra en dag.

    Först därefter läste jag sista raden, med din fråga. Hur tänkte du? Tja, ni hade det, som du beskriver, både stilla och roligt – fridfullt och kul. Kanske träigt men livat. Om du pratar/skriver svenska vill säga. En rik variation av upplevelser. Kanske rena paradoxer.

    Återknyter du till de västra och södra grannspråken så har du eventuellt en tautologi, eller som det enklare uttrycks i riket: tårta på tårta. Men utan att vara språkexpert så tycker i alla fall jag att man kan säga stilla och roligt i båda fallen. Vad är det för fel på stilla och lugnt?

    Gilla

    1. Det är inte roligt när det är glatt! – Ett annat uttryck som tidvis kommit till användning i vinter med halka och slirigt väglag. Det är inte svårt att lägga in en dubbeltydighet i det skrivna ordet, ävenledes i det talade om man är snabbtänkt.

      Stilla och roligt: visst kan man vara stillsam och ha roligt på samma gång. Dock var min lilla språkliga piruett ett försök att, som du så rätt spårade, associera till danskans stille och rolig, vilket är i så fall är en tautologi. Full poäng där, Erik! 🙂

      Första gången jag kom i kontakt med uttrycket var när en dansk bekant varit på begravning och berättade om akten efteråt.

      Norska jazzkamrater i Skåne? Vad jag minns så hade jag inga norska jazzvänner i Skåne, däremot i Borås. Kanske det är dem du avser?

      Gilla

      1. Borås må det vara, jag förblandar. Minns bara att du skrivit om att du fått vissa jazzinfluenser från norska kamrater. Har nog glömt, eller missat att du också haft med Borås att göra! Unskyld.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s