• Allehanda

    Verser från rymden

    Det är inget fel att sjunga eller vissla på jobbet. Det tyder väl på att man trivs? Igår drog Glada Tomaten och jag en kort duett. Valet av sång var något annorlunda och var bara något som dök upp ur tomma intet. Jag kunde någon rad här och där medan Glada Tomaten verkade till min förvåning t.o.m. kunna någon hel vers. Tidigare i veckan dök något annat upp som en katt vid kylskåpsdörren. Salami och Zulamit. Paret bara fanns där helt plötsligt och pockade på uppmärksamhet. Det blir så när man knogar på i saltgruvan och tankarna fladdrar iväg. I förbifarten kastade jag frågan till ovan nämnda Glada Tomat; vem…

  • Allehanda

    Flanell

    I saltgruvan går många omkring med flanellskjorta under den kalla delen av året. Ungdomarna gör det inte men många av oss som är gammal i gemet växlar till flanellskjorta i oktober. Flanellskjortan är tydligen en generationsfråga.  På sommaren är det dock t-shirts som täcker övre delen av våra lekamen. Igår investerade jag i tre nya flanellskjortor och är nu rustad inför vintern. Normalt har vi uniform klädsel, blå eller grå. Men skjorta eller t-shirt är valfri. Flanellskjortan köps ofta på HH och är ganska tråkig och har föga variation i designen. Billig och håller en säsong.  Sommaren bjuder på fler motiv när t-shirten är dominerande. Sommaren är också mera internationell.…

  • Allehanda

    Minnen från diket

    Tidigt i ottan när jag med Brunte rusar fram i landskapet, över back och krön, har jag senaste tid fått syn på ett par lysande figurer på nästan exakt samma ställe varje morgon. Just där i den branta backen innan bron lyser det upp i mörkret. Nästan som ett par änglar syns de. Det är två damer som är ute på tidig motionsrunda. De är riktiga friskusar, klockan är inte ens sex en gång. De månar om liv och lem. Därför har de rejäla reflexvästar. Hösten är en vacker årstid med färger och klar luft.  Den första frosten nyper snart både löv och kind. Svartisen lurar och då gäller det…

  • Allehanda

    Sofi, hon kan skriva, hon…

    Jag har läst boken. Utrensningen. Jag köpte den på Finska Bokhandeln i provinshuvudstaden. De har också en hel del böcker på svenska. Det lyfter vi på hatten för. Boken handlar om två kvinnor, Aliide och Zara. Aliide är av gamla stammen, en kvinna som upplevt kriget. Zara såg sin chans i väst efter Sovjetunionens fall. Hon råkade illa ut. Det som genast slog mig vid genomläsningen av boken var en viss likhet med en annan bok jag läst, nämligen Alexandriakvartetten av Lawrence Durell. Båda böckerna är mångfasetterade. I Utrensningen läser man om situationen för en ensam kvinna i Estland under andra världskriget och tiden därefter. Tyskarna kom, fördrevs och andra…

  • Allehanda

    Om jag bara kunde skriva

    Äpplena låg på sin vanliga plats, Allerums grevéost kostade samma som förra fredagen, två lökar vägdes, köttbullarna hade samma förpackning som senast. Påsarna med Klar Grönsakssoppa hade fått påfyllning i hyllan, grönt te fanns på sin vanliga plats men i hyllan med honung såg det ut som om det varit storm. En djungel av bröd mötte min syn, var fanns min favoritlimpa? En tub med tandkräm slank ned i vagnen. Igår höll jag en påse djupfryst brysselkål i handen. Jag gjorde min fredagsrunda i köpladan. Flödet av hugade kunder ringlade runt hyllor och gångar. Som en kork i älven flöt jag med i strömmen, förankrad vid min vagn, med handen…

  • Allehanda

    72 dagar

    Idag blev jag glad när jag kom hem och fann att min saknade konstbok kommit. I somras när jag besökte Canada avlade jag en visit på ett konstmuseum norr om Toronto, McMichael Canadian Art Collection i Kleinburg. Där fick jag uppleva underbar kanadensisk konst på väggarna och många landskapsmålerier visade vilket naturskönt land Canada är. Jag beslöt att köpa en konstbok med text och många bilder på konst från den permanenta utställningen. Tyvärr var boken för stor för min trånga kappsäck så jag beslöt att skicka den per post på billigaste möjliga sätt. 21 kanadensiska dollar kom portot ändå att kosta. Det skulle ta veckor att få den hem upplystes…

  • Allehanda

    Vem föddes i Butkan?

    Idag spolades och rengjordes vattenledningen i byn. Eller rättare sagt, en av ledningarna. Det är nämligen så att vi har två vattenbolag. Södra och Norra. Ett halvt dussin gubbar samlades vid pumphuset som också kallas ”vattenbutkan”. På plats fanns också en grävmaskin och en kompressor som skulle blåsa tryckluft genom vattenledningen. Själv hade jag också tänkt hjälpa till men konstaterade rätt snart att detta klarade veteraner och fackfolk av galant. Men det var ändå kul att lyssna på jargongen och replikskiftet. Det gick nämligen ganska muntert till när de skred till verket; kopplade slangar, mekade inne i pumphuset, skickade ut folk hit och dit i byn, talade i mobiltelefon, startade…

  • Allehanda

    ”Vipälböx”

    Jag hade ärende till butiken. Bröd, pålägg och lite annat ätbart skulle inhandlas. Jag strosade runt bland hyllorna och samlade i korgen. En farbror från byn dyker upp och hälsar.  Han frågade hur det går och på samma fråga från mig svarade han: ”Det ser du ju” och haltade iväg. Jag såg hur han gick men hur det går fick jag inte reda på. En kvinna hälsade snabbt på mig och jag mumlade ett hej tillbaka. Vem hon var visste jag inte men hon påminde mig om någon. När jag står i kassakön ställer hon sig bakom mig och jag kan inte tygla min nyfikenhet utan frågar vad hon heter.…

  • Allehanda

    Glada Tomatens vånda

    Idag gick Glada Tomaten som katten kring het gröt. Medicinmannen hade för ett par veckor sedan fått nys om röksignalerna från denna blogg och kommit med små antydningar om Saltgruvan och annat krafs jag brukar pränta ned. Glada Tomaten har öronen med sig och ville nu veta vad Saltgruvan är. Handlar det också om en korv, undrade han. Tja, vad svarar man på det, det handlar ju egentligen inte om en korv. Medicinmannen själv hade fått tips om bloggen från högre makter, vilket inte är något märkligt. En medicinman förmodas ha kontakt med andarna. Det är också till honom som flera av Saltgruvans anställda ringer när de är krassliga och…

  • Allehanda

    Roskis eller piedestal?

    Idag har jag och mina systrar gått igenom salig mors efterlämnade saker och tarvting. De har varit lagrade i mina övre gemak sedan i vintras. Lådor och plastsäckar som innehåller det som en gång var en människas personliga tillhörigheter och egendom. Kläder, möbler, husgeråd, prydnadssaker, hobbysaker, böcker, anteckningar, fotografier. Saker som var henne kär, saker vars historia vi i vissa fall bara kan gissa oss till. Idag stod vi inför valet att dela broderligt/systerligt, kasta i sopsäcken, kanske sälja på loppis nästa sommar. Tanken slog mig; vi lever och kämpar på. I slutändan är alla saker vi samlar på oss värdelösa om det inte finns någon som tar hand om…