Kvällsplugg och rykande sengångare

Här har jag suttit en god stund och pluggat spanska glosor och uttryck. Även skrivit en liten berättelse om mig själv och min närmaste släkt. Övningsuppgift till i morgonkväll när det är kurstillfälle. Inget jag skulle skriva på bloggen. Trist, tråkigt och simpelt. Jag heter blabla bla. Jag har 2 systrar blabla bla bla och de bor i bla bbblaa bla. Något sådant.

Elden fladdrade i spisen medan kvällste med en smörgås avnjöts. Det närmade sig sängdags och en sista koll på FB gjordes. Ett par bloggar kollades också men inte alla för sängen lockade och en stunds läsning ville jag också hinna med innan J Blund kom.

¿Qué pasa? Jag gjorde en sista koll i spisen och upptäcker ett stor rykande och småbrinnande vedträ. En sådan där sur klabb som inte ville brinna ut utan ligger bara där och ryker. Jag kan inte slänga ut den och den brinner långsamt för att till sist dö som en missbildad lakrits-någonting. Här får jag sitta halva kvällen innan den är klar med sitt kyttande. Men si, då lägger jag in några torra fina vedträn av björk och då börjar det hända ett och annat. Men det tar en halvtimme innan allt brunnit upp och jag kan stänga spjället och krypa till kojs.

Sådant är livet på landet. Ibland får man vänta med sänggåendet tills elden falnat. Ibland vaknar man av att någon rycker våldsamt i ytterdörren. Det är bara nordanvinden, jag somnar om.