Allehanda

På gång, med en sång…

På en rullande sten växer ingen mossa brukar jag säga till min granne när jag åter skall förevisas något nytt som han har på gång. Han är nämligen flitig med att starta olika projekt och har funderingar om allt mellan himmel och hjord. Alltså hans fårahjord, som nu fått en massa nya lamm.

Lammen skuttar omkring och är hur näpna som helst, till den grad att allt som oftast stannar ekipage till på landsvägen så att passagerare och tömhållare kan betrakta underverken. Vevar de ned fönstret i vagnen kan de också höra tuppen som galer så halva byn hör det. Flera gånger i minuten hörs hans högljudda läte över nejden när han är riktigt uppeldad. Juhuuuu, låter det som. Därtill är han folkilsken. Ingen får komma in i buren för då smäller det. Men inga kycklingar har synts till varför grannen är bekymrad för hans fortsatta existens. Kan det vara så att tomma tunnor skramlar mest?

Själv njuter jag av semestern i lugn och ro, småsjungandes när andan faller på. Vädret har ju inte heller varit det sämsta. Det första doppet i böljan den blå har jag tagit, även om det blev sent omsider denna sommar. Har man hus och hemman finns det alltid saker och ting som skall göras; reparationer, underhåll och städning. Igår målade jag farstutrappan och en liter färg räckte precis till. Gräs och buskar växer så det knakar och lite röjning med röjsågen hör till varje sommar för att inte djungeln skall tränga sig på alltför tätt. Sådant är livet på landet. Men jag hinner också läsa böcker, skriva, lyssna på musik, ordna papper samt siestan på eftermiddagen inte att förglömma. Ack, tänk om man alltid fick ha semester och rå om sin egen tid.

Jakobs Dagarna går också av stapeln denna vecka och naturligtvis måste jag dit en eller två gånger för att kolla läget. Det brukar alltid vara så trevligt att strosa runt och ta del av aktiviteterna som förekommer, prata med folk och dricka en öl på någon gatuservering. Inte minst musiken brukar intressera. Daisy Jack med Krista Siegfrieds tänkte jag stifta bekantskap med i år. Man får ju inte bli mossig utan försöka hänga med vad som på gång i republiken.

Bä, bä, vita lamm har du någon ull? Kan det räcka till en helgdagsrock åt far så småningom?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »