Allehanda

Vi sjunger och nynnar med

Senast jag styrde norrut från provinshuvudstaden satte jag fingret på en av radioapparatens knappar och bytte mode till USB-minnet som är fullt med musik. Sedan bläddrade jag upp och ned tills jag hittade en katalog jag inte avlyssnat på länge: Gunnar Wiklund. Han är en av de artister som hamnat lite i glömska trots att han var en stor sångare och hade en underbar röst. Han dog 1989 och har av naturliga orsaker inte synts till sedan dess men nog tycker jag att hans sång borde platsa i radion lite mera. Vem av oss som var med minns inte låtar som: Minns du den sommar, Man ska visa lite ömhet mot varandra, Kan jag hjälpa att jag älskar dig ännu, Mest av allt och flera andra fina låtar. En låt som bryter lite mot den lite romantiska stilen är Känn dig lite happy men som också är riktigt bra.

Till min förvåning kunde jag nästa hela texten till Vi ska gå hand i hand och sjöng med hela vägen genom Smedsby. Jo, jag har sångröst om jag vill. Före det var det senast på fasters begravning i december som jag sjöng på allvar. Jodå, jag kan en och annan religiös sång också. Einar Ekberg är en sångare jag gott kan lyssna till när andan faller på.

Ur det ena diket till det andra: från Die Toten Hosen till Gunnar Wiklund på ett dygn. Vi lyssnar en snutt på Minns du den sommar. – Jo, den minns jag och snart är den här! 🙂

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=fs4IJ7xYJEs]

6 kommentarer

  • lagottocattleya

    Om jag inte minns fel var jag vansinnigt kär i en klasskamrat och gick och sjöng ”Vi ska gå hand i hand” till radions Wiklundastämma – med tårarna strömmande. Han, min käraste, ville ju inte ha mig…

      • lagottocattleya

        Och härligt att man hänger upp vissa minnen på viss musik, vissa maträtter, vissa människor…mmm, det är ett bra sätt för minnet det där med sammankopplingar. Så arbetar minnesmästare har jag förstått.

        • Don Juan (the PJ)

          Det har du rätt i. Jag minns t.ex. risgrynsgröt ihop med faster Alina. Hon brukade alltid säga när hon kokat risgrynsgröt att: ”Ät nu så ni blir feta”, vilket vi barn tyckte var konstigt medan hon menade det på fullt allvar. För henne var feta människor välmående och förmögna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »