Allehanda

På TV

Ikväll var det gran finale i svenska melodifestivalen 2012. Tittade jag på den? Nope!

Istället vandrade jag nedför backen till Sister Jane med gemål för en pratstund. De satt och tittade på Crocodile Dundee, käkade chips och bjöd på en whiskey. Jag vill på intet sätt nedvärdera sångtävlingen, många sitter säkert förankrande vid dumbuken ikväll för att följa utfallet av röstningen och artisterna ger säkert max men jag har tröttnat på denna cirkus som infaller varje år vid denna tidpunkt. Tidigare, när även jag var begeistrad inför denna form av TV-underhållning, kunde jag sitta med listor och anteckna poäng och hoppas på att just min favorit skulle vinna. Idag är detta passé.

Istället blev det Mick och han äventyr i New York. Jag har sett filmerna med Crocodile Dundee ett flertal gånger men det finns alltid tid för da capo. Crocodile Dundee-filmerna är på något sätt lättsmälta, lagom mycket aktion och ändå så underhållande. Mike är jordnära och äkta, en kille från landsbygden i Australien och en kontrast till det moderna samhället med dess konventioner. Det är väl mest p.g.a. det sist som jag gillar Crocodile Dundee.

Ett glatt återseende blev hans kast med konservburken, mötet med transvestiten, när han hypnotiserade hundarna och när han visade kniven: ”That´s a knife!” – Ibland behöver man lätt underhållning som lättar upp tillvaron. Allt behöver inte var i klass med Den andalusiska hunden. 😉

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=01NHcTM5IA4]

 

8 kommentarer

  • Greta

    Crocodile Dundee kan man se med jämna mellanrum utan att tröttna, Ensam hemma är också en av mina favoriter. Jag gillar däremot inte de moderna filmerna med en massa påhittade rymdvarelser, äckliga monster och dylikt.

    • Don Juan (the PJ)

      Det är nog för rollfiguren Mike som Crocodile Dundee-filmerna är populära. Massor med humor och ifrågasättande av den moderna livsstilen. Jag är inte heller speciellt intresserad av monsterfilmer och science fiction.

  • lagottocattleya

    Som halvt cineast tittar jag på det mesta – utom skräck och splatters. Dundee har jag sett ett antal gånger och njuter varje gång av obygdsgrabben mot storstaden och storstadsbruden. Ett obetalbart koncept när den kom. Men, som du säger, var sak har sin tid. Inte heller jag har tittat på schlagern på många år. I alla fall inte sedan den blev en följetong på deltävlingar.

    Nu var det så…att igår var jag så dålig att jag pallade upp mig med kuddar och filtar och varmt te med whisky – och tittade på finalspektaklet. Inte så tokigt när man inte orkar annat. Och så var jag ju nyfiken på den omtalade Ranelidska låten. Om Ranelid kan man tycka mycket…han är inte min favorit att lyssna på precis, men som varande en orädd och selfmade man har han ändå något av min beundran. Jag låg i filen bredvid honom när jag körde till Malmö förra våren. RANELID står det på kärran – du kan inte missa det.

    Lisa Miskovsky har jag alltid tyckt om att lyssna på – en begåvad tjej. Men till min stora förtjusning vann Loreen med ”Euphoria”, i mina öron en riktigt bra vinnare. En liten gosse deltog också, som säkert kan bli något framöver. Ulrik tror jag han hette. Ingen av låtarna hade jag hört tidigare, så det kändes inte uttjatat. Mmm, helt OK faktiskt.

    • Don Juan (the PJ)

      Inte heller jag hade öra för Ranelids låt men han är känd och som du skriver, orädd och selfmade, därför var han en frisk fläkt i hela tillställningen. Han är inte heller den som sätter sitt ljus under skäppan, det visar inte minst han bil. 🙂

      Så här i efterhand kollade jag på Loreen och visst är hon en värdig vinnare även om jag inte sett alla medtävlare. Hon borde ha en chans. Fast det vet man aldrig, ibland blir vinnaren någon som är totalt botten enligt min smak. Som t.ex. när Lordi vann.

    • Don Juan (the PJ)

      Den var ju riktigt bra och visst är det så att många fina artister har passerat melodifestivalen, nationellt och i final, internationellt. Det är väl mest formen som jag tröttnat på.
      Ikväll lyssnade jag live på en annan artist i de sammanhangen, nämligen Sanna Nielsen som gav konsert i provinshuvudstadens största kyrka. Hon har ju varit flitig gäst på scen när melodifestivalen gått av stapeln i kungariket.

  • Annepauline

    Crocodile Dundee var min favorit en gång i tiden. Ja, hör nog till mina favoriter än i denna dag. Den här scenen med kniven är sååå himla skön!En klassiker.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »