Det måste gå

Jag höll på med att repetera lite spanska inför kursstarten när grannen, fåraherden, ringde på förmiddagen. Efter de inledande fraserna så framförde han sitt ärende. Jo, det var så att han hade ett projekt på gång, vilket i ordningen det månde vara vet ingen, och då hade det uppstått ett litet problem: hästen orkade inte dra lasset. Vid närmare förklaring framkom det att stora hustraktorn var indisponibel på grund av läckande kylare, varför han helt sonika spände åkgräsklipparen framför en kärra lastad med byggmaterial. Det visade sig inte så lyckat eftersom krabaten inte orkade dra lasset. Det var till på köpet uppförsbacke. Men tilltron till gräsklipparen med si och så många hästkrafter var stark. Det behövdes bara en liten hjälp med att få igång ekipaget och det var där jag kom in i bilden.

Jodå, visst kunde jag ställa upp med lite knuffhjälp och jag travade iväg på stigen genom skogen. Mycket skall man få se innan öronen trillar av; kärran var allt ett hemmabygge av längd. Den som bor på landet tager vad man haver och bygger det man behöver. Ett par hjulaxlar av varierande modell, passliga bjälkar och kanske något järn så vips har man en kärra som fungerar just då. Det smått komiska var dragarens litenhet i förhållande till kärrans längd, men vaddå, det fungerade ju med lite hjälp i starten.

Jag glömde att fråga vad kärran egentligen var till för.