Tiden

Vart försvinner tiden? Kvällen pep iväg så jag knappt hann med. Nyss kom jag hem, även om det är snart 7 timmar sedan och nu närmar sig klockan halv tolv och fortfarande har jag ett och annat att göra. Vem/vad är tidstjuven? Kan det vara nätet?

Jag har pluggat lite spanska ikväll, kört en tvättmaskin, suttit i telefon vid ett par tillfällen men inte är det ändå så himla mycket. Är det datorn som är tidstjuven? Jag läser förresten en blogg ibland med samma namn: Tidstjuven. Ganska fyndigt namn med tanke på att datorn är en tidstjuv om man inte ser upp. Fast inte har jag suttit så lång tid ändå vid datorn ikväll. Eller är det så att jag inte märker hur lång tid det är?

Jag skrev för ett par dagar sedan ett inlägg om nyttan för barn att ha tråkigt; jag undrar om det inte också gäller oss vuxna. Jag borde ta en kväll eller en weekend och göra ingenting. Bara ligga och spotta i taket, möjligen läsa en bok men inte tveka att låta den glida i golvet om ögat blir lite för trött. Kanske inte bastu är så dumt heller. Att bara stänga in sig i värmen en god stund och koppla av, inte tänka på något, slänga vatten på kaminen ibland. Jag är ingen riktig bastubadare trots att jag har en trivsam bastu vid sjöstranden 5 – 10 minuters bilfärd bort. Dags att tänka om?

Eller varför inte slänga sig på rygg i snön och bara låta iris fånga ljus långt bortifrån; knappt så man fattar vad man ser när blicken söker sig ut mot den ändlösa rymden med sina stjärnor och dis. Man bord ligga en lång stund på rygg, väl på byltad förvisso, och låta tiden gå. Bara begrunda evigheten och oändligheten och när kölden kommer smygande masar man sig in i stugan och gör upp eld i spisen och ser in i de värmande lågorna och tänker: vad små ni är jämfört med de enorma glödande klot som finns inom synhåll men ända så långt borta bakom isande köld.

stuga bakom träd
Röd stuga bakom bakom klena stammar.
snö
Snö på ekens grenar

Annonser

9 thoughts on “Tiden”

  1. Sannerligen en tänkvärt inlägg. Jag undrar ofta samma sak: Vart försvinner tiden? Sen blir jag lätt panikslagen för jag inser att min tid på jorden försvinner lika snabbt. Någonting som jag gjorde förr när jag var liten var att lägga mig ner påpälsad i snön när det var norrsken ute. Det var en fantastisk känsla att se färgerna flamma över himlen från horisontalläge. Du ska absolut slänga dig ner i snön om det blir norrsken, ja, varför inte även utan norrsken. Ser du förresten norrsken ofta hos dig?

    Gilla

    1. Ja, jag håller med dig annepauline, jag blir panikslagen ibland när jag plötsligt inser att jag bara har 4 år kvar till 60 års dagen. Känns som igår när jag som 22- åring packade lite saker och drog till Dalarna och far min styrde kosan till Hallstavik. Ett år (nu för tiden) är som en blinkning och livet kan förändras snabbt det fick jag uppleva igår på jobbet. Nä nu njuter vi av julefriden o glömmer allt elände, tror att jag ska göra min en kaffetår. GOD JUL PÅ ER ALLIHOPA.

      Gilla

    2. Jag brukar säga att det finns bara två dagar i veckan: fredag och måndag. Alla andra verkar som bortblåsta.
      En annan sak jag brukar tänka är att vi idag har så många möjligheter att förverkliga oss själva, uppleva saker, resa, kommunicera, att vi jäktar på för att hinna med allt. Det är kanske det som gör att tiden rusar iväg, veckorna, åren?

      Norrsken ser jag inte så ofta för jag har skog i norr och en hög granhäck även den mot norr. Men den skyddar bra mot trafikens surr.

      Gilla

    1. Sådana tankar kan komma när jag betraktar himlapellen eller det öppna havet. Mera sällan på kammaren men där kan de framställas till allmän beskådan, som i denna blogg

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s