Innebrända kreatur

På tal om att elda med halm så tilldrog sig för nästan 120 år sedan i byn en mindre trevlig händelse när några av byns ungdomar brände ned en ladugård vid påsktiden.

Följande är saxat ur Aftonposten 11 april 1896:

Påsknatten roade sig, som vanligt, ungdomar i Oxkangar by af Oravais kommun med att bränna halm och denna gång midt på natten, då gnistor från en sådan eld antände ett bonden Johan Sigfrids tillhörigt fähus. Då eldsvådan observerades af de oförståndiga ynglingarna och de dem åtföljande jäntorna, togo de alla till harpasset, utan att söka släcka elden eller tillkalla någon af de sovande byinvånare, hvilka därför alt för sent kommo till stället. Fähuset nedbrann totalt och med det 3 kor och 13 får, hvilka ej kunde räddas. Fähuset var försäkradt i Oravais kommuns enskilda brandstodsbolag. – Vasa Nyh.

Jag gissar att det blev hett om öronen för de oförståndiga ynglingarna och de dem åtföljande jäntorna när deras bedrifter uppdagades.

11-04-1896 Aftonposten83
Här är notisen i Aftonposten.

Annonser

2 thoughts on “Innebrända kreatur”

  1. Det var vanligt med påskhyss förr. Bland annat sönderslagna eller bortsprängda postlådor. Förargligt i och för sig men att få ladugården nerbränd och djur innebrända, det var mer än förskräckligt.
    Jag antar ( hoppas ) att de som ställde till med det fick dras med ånger livet ut.

    Gilla

    1. Det var vanligt i Österbotten att halmbränning förekom vid påsk och denna gång var olyckan framme. Jag utgår från att det inte var en medveten handling att ladugården antändes. Sedan blev de väl så rädda att de smet iväg.

      Jag har funderat på detta och antar att de ungdomar som var i farten var tonåringar, alltså födda kring 1880, plus minus 5 år. Tanken slog mig att det är fullt möjligt att min farfar och farmor, båda födda 1881, kunde ha varit med i gruppen som eldade halm, påsken 1896. Om det vet vi inget och lika så bra. Fallet torde vara preskriberat för länge sedan. Dock tror jag att händelsen följde ungdomarna livet ut. Idag är det historia.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s