Plopp!

Jag hade ett ärende till svåger som befann sig i båten och grejade med det elektriska. I hamnen fanns också en asylsökande man som prövade fiskelyckan samt hans pojke. De bor i radhuset.

Gossens metrev hade fastnat i ett av segelbåtens maststag. Jag skall ombord och då tar jag loss metreven, tänkte jag. Just som jag tog steget från kaj till båt böjde jag mig ned för att ta tag i ett räcke längst fram. Plopp sa det när mobilen träffade vattenytan. Mobiltelefonen hade trillat ur fickan. Där låg den på botten och lyste med ficklampan. Jag hoppade i land för att om möjligt rädda min telefon men ännu snabbare var gossens far. Snabb som blixten gled han över kajkanten, plumsade i det knädjupa vattnet och fiskade upp min telefon.

Den låg på bottnen mindre än en minut och liv verkade det finnas i den även om det kom ett fräsande ljud från batteriet. Kortslutning var på färde. Han pillade snabbt av locket och tog bort batteriet och med teckenspråk förklarade han att jag borde torka den med en hårtork när jag kom hem.

Någon hårtork har jag inte men däremot en varmluftsblåsare. Den använde jag sedan jag tagit ut minnes- och SIM-kort. Men inte för nära för då hade telefonen kanske smält. Nu får den vila sig över natten och sedan får vi se om den fungerar imorgon. Spännande.

Min niece Christina kom med förslaget att lägga telefonens delar bland ris som förmodas dra fukten ur telefonen. Tyvärr hade jag inget ris hemma och makaroner dög tydligen inte.

Naturligtvis var jag tacksam för den snabba räddningsaktionen som förhoppningsvis besparar mig ytterligare en utgift denna sommar. Vi får se hur det lyckas.

Våra asylsökande vänner på radhuset har inte gjort mycket väsen av sig och är som jag uppfattar det vanliga människor som av en eller annan anledning lämnat sitt land. Det finns dock de som rynkar på näsan åt dessa människor utan att veta något om deras historia och situation. Kanske inte öppet men tonen finns där. I vår by har vi dock inte haft något problem och de har blivit väl mottagna, vad jag vet. Jag brukar alltid hälsa.

höslöv
Vad an detta! Gula björklöv på gräsmattan redan. Somliga helt bruna. Inte är det riktigt höst ännu.
stormhatt
Stormhattar i blom. De borde vara de äldsta blommorna på gården har jag fått mig berättat. Riktigt gamla. Snart är de kanske de enda. Någon trädgårdsmästare är jag inte.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.